Instagram
English
A A A A A

Mysterier: [Utlänningslagen]
Kolosserbrevet 1:16
för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter — allt är skapat genom honom och till honom.

5 Mosebok 4:19
Och när du lyfter din blick mot himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, låt dig då inte förledas att tillbe dem och tjäna dem, för HERREN din Gud har gett dem åt alla folk under hela himlen som deras del.

5 Mosebok 17:3
och mot min befallning går bort och tjänar andra gudar och tillber dem eller tillber solen, månen eller himlens hela härskara,

Efesierbrevet 2:19
Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj.

Efesierbrevet 6:12
Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna.

2 Mosebok 12:49
En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”

2 Mosebok 22:21
En främling ska du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.

2 Mosebok 23:9
En främling ska du inte förtrycka. Ni vet själva hur främlingen känner det, eftersom ni har varit främlingar i Egyptens land.

Hesekiel 1:4-7
[4] Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall,[5] och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande varelser. De såg ut som människor.[6] Varje varelse hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar.[7] Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar.

1 Mosebok 1:26
Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jorden och alla kräldjur som rör sig på jorden.”

1 Mosebok 2:1
Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara.

Hebreerbrevet 11:13
I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden.

Hebreerbrevet 13:2
Glöm inte att visa gästfrihet, för genom gästfrihet har några fått änglar till gäster utan att veta om det.

Jesaja 13:5
De kommer från fjärran land, från himlens ände, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela landet.

Jesaja 45:12
Det är jag som har gjort jorden och skapat människorna på den. Det är jag som har spänt ut himlen med mina händer och gett befallning till hela dess här.

Jesaja 60:8
Vilka är dessa som kommer flygande som moln, som duvor till sitt duvslag?

3 Mosebok 24:22
En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är HERREN er Gud.

Nehemja 9:6
Du ensam är HERREN. Du gjorde himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara, jorden och allt som är på den, haven och allt som är i dem, och du håller dem alla vid liv. Himlens härskara tillber dig.

Psaltaren 97:6
Himlen förkunnar hans rättfärdighet, och alla folk ser hans härlighet.

1 Petrusbrevet 2:11
Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Apostlagärningarna 19:35
Men stadssekreteraren lugnade folket och sade: "Efesier! Finns det någon enda människa som inte vet att efesiernas stad är vårdare av den stora Artemis tempel och hennes bild som fallit från himlen?

Uppenbarelseboken 12:12
Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem! Men ve dig, du jord och du hav, för djävulen har kommit ner till er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort."

Uppenbarelseboken 13:1
Och jag såg ett vilddjur komma upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och tio kronor på sina horn, och hädiska namn på sina huvuden.

Amos 9:2-3
[2] Även om de bröt sig in i dödsriket skulle min hand hämta dem därifrån, även om de steg upp till himlen skulle jag störta ner dem därifrån.[3] Även om de gömde sig på toppen av Karmel skulle jag hitta dem där och hämta ner dem. Även om de gömde sig för min blick på havets botten skulle jag där befalla ormen att bita dem.

3 Mosebok 19:33-34
[33] När en främling bor hos er i ert land, ska ni inte förtrycka honom.[34] Främlingen som bor ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN er Gud.

Uppenbarelseboken 9:7-11
[7] Gräshopporna såg ut som hästar rustade till strid. På sina huvuden hade de något som liknade kronor av guld, och deras ansikten var som människors ansikten.[8] De hade hår som kvinnor, tänder som lejon[9] och bröstpansar som av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar som stormar fram till strid.[10] De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten låg deras makt att skada människorna i fem månader.[11] Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.

1 Mosebok 6:1-22
[1] När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem,[2] såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha.[3] Då sade HERREN: ”Min Ande ska inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid ska vara hundratjugo år.”[4] Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare, levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.[5] Och HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda.[6] Då sörjde HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta.[7] HERREN sade: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jordens yta — både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag sörjer att jag har gjort dem.”[8] Men Noa hade funnit nåd inför HERRENS ögon.[9] Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud.[10] Och Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet.[11] Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld.[12] Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på jorden.[13] Då sade Gud till Noa: ”Jag har bestämt mig för att göra slut på allt levande, för jorden är full av våld på grund av dem. Se, jag ska förgöra dem tillsammans med jorden.[14] Gör dig en ark av goferträ, inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck både på insidan och utsidan.[15] Så ska du göra arken: Den ska vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög.[16] Högst upp ska du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken ska du sätta på sidan. Du ska inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.[17] Se, jag ska låta floden komma med vatten över jorden för att förgöra alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden ska förgås.[18] Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du ska gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur.[19] Av allt levande, av alla varelser, ska du föra in ett par i arken för att de ska överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön ska det vara.[20] Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag ska ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv.[21] Och du ska ta med dig all slags föda, sådant som kan ätas, och samla i förråd. Det ska tjäna som mat för dig och dem.”[22] Och Noa gjorde så. Han gjorde i allt som Gud hade befallt honom.

Hesekiel 1:1-28
[1]   I det trettionde året, på femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de bortförda vid floden Kebar, öppnades himlen och jag fick se syner från Gud.[2] På femte dagen i månaden under det femte året sedan kung Jojakin förts bort i fångenskap,[3] kom HERRENS ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldeernas land vid floden Kebar, och HERRENS hand kom där över honom.[4] Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall,[5] och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande varelser. De såg ut som människor.[6] Varje varelse hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar.[7] Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar.[8] De hade människohänder under sina vingar på alla fyra sidorna. Alla fyra hade ansikten och vingar.[9] Deras vingar slöt sig intill varandra, och när de gick behövde de inte vända sig utan de gick alltid rakt fram.[10] Deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade lejonansikten på högra sidan. På vänstra sidan hade alla fyra tjur­ansikten, och alla fyra hade örnansikten.[11] Sådana var deras ansikten. Deras vingar var utbredda upptill. Varje varelse hade två vingar som de rörde vid varandra med och två som täckte deras kroppar.[12] De gick rakt fram. Dit Anden ville gå, dit gick de, och när de gick behövde de inte vända sig.[13] Till utseendet liknade varelserna eldsglöd som brann likt facklor medan elden rörde sig fram och tillbaka mellan dem. Den gav ett sken ifrån sig och blixtar for ut ur elden.[14] Varelserna skyndade fram och tillbaka som blixtar.[15] Medan jag såg på dem, fick jag se ett hjul på jorden bredvid varelserna med de fyra ansiktena.[16] Det såg ut som om hjulen var gjorda av något som liknade krysolit, och alla fyra var likadana. Ett hjul tycktes vara inuti ett annat hjul,[17] så att de kunde gå åt alla fyra hållen utan att vända sig.[18] Hjulringarna var höga och skrämmande, och på alla fyra var hjulringarna fullsatta med ögon runt omkring.[19] När varelserna gick, gick också hjulen bredvid dem, och när de lyfte sig över jorden, lyfte sig också hjulen.[20] Dit Anden ville gå, dit gick de, och hjulen lyfte sig tillsammans med dem, för varelsernas ande var i hjulen.[21] När varelserna gick, gick också hjulen. När de stod stilla, stod också hjulen stilla. När de höjde sig upp från jorden höjde sig också hjulen, för varelsernas ande var i hjulen.[22] Över varelsernas huvuden syntes något som liknade ett himlavalv, likt underbar kristall, utspänt över deras huvuden.[23] Under valvet var deras vingar utbredda rakt emot varandra. Varje varelse hade två vingar som täckte den ena sidan av kroppen och två som täckte den andra sidan.[24] När de gick, lät ljudet av deras vingar i mina öron som bruset av väldiga vatten, som den Allsmäktiges röst, ett väldigt dån som dånet från en här. När de stod stilla, höll de sina vingar sänkta.[25] Och en röst hördes från himlavalvet över deras huvuden där de stod stilla med sänkta vingar.[26] Ovanför valvet över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa.[27] Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som liknade eld omgiven av ett sken.[28] Skenet syntes runt omkring som bågen i skyn en regnig dag. Sådan var synen som tycktes vara HERRENS härlighet. När jag såg den föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade.

Swedish Bible (SFB) 2015
Svenska Folkbibeln 2015 Reviderad från Svenska Folkbibeln 98 och grundtexten © 1998, 2015