A A A A A

Mysterier: [Utlänningslagen]


Kolosserbrevet 1:16
Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom.

5 Mosebok 4:19
Och när du lyfter dina ögon upp till himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, låt dig då inte förledas att tillbe dem och tjäna dem. Ty Herren, din Gud, har gett dem åt alla folk under hela himlen till deras del.

5 Mosebok 17:3
och mot min befallning går bort och tjänar andra gudar och tillber dem eller tillber solen, månen eller himlens hela härskara,

Efesierbrevet 2:19
Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj.

Efesierbrevet 6:12
Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.

2 Mosebok 12:49
En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er."

2 Mosebok 22:21
En främling skall du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.

2 Mosebok 23:9
En främling skall du inte förtrycka. Ni vet själva hur främlingen känner det, eftersom ni har varit främlingar i Egyptens land.

Hesekiel 1:4-7
[4] Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall,[5] och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande väsen. De såg ut som människor,[6] och varje väsen hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar.[7] Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar.

1 Mosebok 1:26
Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden."

1 Mosebok 2:1
Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara.

Hebreerbrevet 11:13
I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.

Hebreerbrevet 13:2
Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det.

Jesaja 13:5
Från fjärran land kommer de,från himlens ände,Herren och hans vredes redskap,för att fördärva hela landet.

Jesaja 45:12
Det är jag som har gjort jordenoch skapat människorna på den.Det är mina händer som har spänt ut himlen,och hela dess här har jag givit befallning.

Jesaja 60:8
Vilka är dessa som kommer farande som moln,lika duvor som flyger till sitt duvslag?

3 Mosebok 24:22
En och samma lag skall gälla för er, den skall gälla såväl för främlingen som för den som är född i landet, ty jag är Herren, er Gud.

Nehemja 9:6
Du ensam är Herren.Du gjorde himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara,jorden och allt som är på den,haven och allt som är i dem,och du håller dem alla vid liv.Himlens härskara tillber dig.

Psaltaren 97:6
Himlarna förkunnar hans rättfärdighet,och alla folk ser hans härlighet.

1 Petrusbrevet 2:11
Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Apostlagärningarna 19:35
Men stadens sekreterare lugnade folket och sade: "Efesier, finns det någon enda människa som inte känner till att efesiernas stad är vårdare av den stora Artemis tempel och hennes bild som har fallit ner från himlen?

Uppenbarelseboken 12:12
Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem!Men ve dig, du jord och du hav, ty djävulen har kommit nertill er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort."

Uppenbarelseboken 13:1
Och jag såg ett vilddjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn.

Amos 9:2-3
[2] Om de än bröt sig in i dödsriket,skulle min hand hämta dem därifrån.Om de än for upp till himlen,skulle jag störta dem ner därifrån.[3] Om de än gömde sig på toppen av Karmel,skulle jag där leta fram dem och hämta dem ner.Om de än gömde sig utom synhåll för mig på havets botten,skulle jag där befalla ormen att bita dem.

3 Mosebok 19:33-34
[33] När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom.[34] Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.

Uppenbarelseboken 9:7-11
[7] Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid. På huvudet hade de något som liknade kransar av guld, och deras ansikten var som människors ansikten.[8] De hade hår som kvinnor, tänder som lejon[9] och bröstharnesk som såg ut att vara av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar, som stormar fram till strid.[10] De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten låg deras makt att skada människorna i fem månader.[11] Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.

1 Mosebok 6:1-22
[1] När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem,[2] såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha.[3] Då sade Herren: "Min Ande skall inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år."[4] Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare, levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.[5] Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda.[6] Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta.[7] Herren sade: "Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem."[8] Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon.[9] Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud.[10] Och Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet.[11] Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld.[12] Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på jorden.[13] Då sade Gud till Noa: "Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden.[14] Gör dig en ark av goferträ, inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck både på insidan och utsidan.[15] Och så skall du göra arken: Den skall vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög.[16] Högst upp skall du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken skall du sätta på sidan. Du skall inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.[17] Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås.[18] Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du skall gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur.[19] Av allt levande, av alla varelser, skall du föra in ett par i arken för att de skall överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön skall det vara.[20] Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag skall ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv.[21] Och du skall ta med dig allt slags mat, sådant som kan ätas, och samla i förråd. Det skall tjäna som föda för dig och dem."[22] Och Noa gjorde så. Han gjorde i allt som Gud hade befallt honom.

Hesekiel 1:1-28
[1] I det trettionde året, på femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de bortförda vid floden Kebar, öppnades himlen och jag fick se syner från Gud.[2] På femte dagen i månaden under det femte året sedan kung Jojakin hade förts bort i fångenskap,[3] kom Herrens ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldeernas land vid floden Kebar, och Herrens hand kom där över honom.[4] Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall,[5] och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande väsen. De såg ut som människor,[6] och varje väsen hade fyra ansikten och vart och ett av dem hade fyra vingar.[7] Deras ben var raka och deras fötter liknade fötterna på en kalv, och de glänste som skinande koppar.[8] De hade människohänder under sina vingar på alla fyra sidorna. Alla fyra hade ansikten och vingar.[9] Deras vingar slöt sig intill varandra, och när de gick behövde de inte vända sig utan de gick alltid rakt fram.[10] Deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade lejonansikten på högra sidan. På vänstra sidan hade alla fyra tjuransikten, och alla fyra hade örnansikten.[11] Så var det med deras ansikten. Deras vingar var utbredda upptill. Varje väsen hade två vingar som de rörde vid varandra med och två som täckte deras kroppar.[12] De gick rakt fram. Dit Anden ville gå, dit gick de, och när de gick behövde de inte vända sig.[13] Till utseendet liknade väsendena eldsglöd som brann likt facklor medan elden rörde sig fram och tillbaka mellan dem. Den gav ett sken ifrån sig och blixtar for ut ur elden.[14] Väsendena skyndade fram och tillbaka som blixtar.[15] Medan jag såg på dem, fick jag se ett hjul på jorden bredvid väsendena med de fyra ansiktena.[16] Det såg ut som om hjulen var gjorda av något som liknade krysolit, och alla fyra var likadana. Ett hjul tycktes vara inuti ett annat hjul,[17] så att de kunde gå åt alla fyra hållen utan att vända sig.[18] Hjulringarna var höga och skrämmande, och på alla fyra var hjulringarna fullsatta med ögon runt omkring.[19] När väsendena gick, gick också hjulen bredvid dem, och när de lyfte sig över jorden, lyfte sig också hjulen.[20] Dit Anden ville gå, dit gick de, och hjulen lyfte sig tillsammans med dem, för väsendenas ande var i hjulen.[21] När väsendena gick, gick också hjulen. När de stod stilla, stod också hjulen stilla. När de höjde sig upp från jorden, höjde sig också hjulen, ty väsendenas ande var i hjulen.[22] Över väsendenas huvuden syntes något som liknade ett himlavalv, likt underbar kristall, utspänt över deras huvuden.[23] Under valvet var deras vingar utbredda rakt emot varandra. Varje väsen hade två vingar som täckte den ena sidan av kroppen, och två som täckte den andra sidan.[24] När de gick, lät ljudet av deras vingar i mina öron som bruset av stora vatten, likt den Allsmäktiges röst, ett väldigt dån, likt dånet från en här. När de stod stilla, höll de sina vingar sänkta.[25] Och en röst hördes från himlavalvet över deras huvuden där de stod stilla med sänkta vingar.[26] Ovanför valvet över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa.[27] Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som såg ut som eld omgiven av ett sken.[28] Skenet syntes runt omkring som bågen i skyn en regnig dag.Detta var den syn som liknade Herrens härlighet. När jag såg den föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade.

Swedish Bible 1998
Copyright (C) 1996, 1998 Stiftelsen Svenska Folk Bibeln