Instagram
English
A A A A A

Gud: [Финансовое Благословение]
1 Samuelsboken 2:7
Господь делает нищим и дает богатство; Он смиряет и возносит.

2 Korinthierbrevet 8:9
Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.

3 Johannesbrevet 1:2
Käre broder, jag hoppas att allt står väl till och att du är frisk. Att det står väl till med din själ vet jag.

Predikaren 9:10
Allt vad du kan göra skall du göra med kraft, ty i dödsriket, dit du går, finns varken handling eller mening, vetande eller vishet.

Galaterbrevet 6:9
Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.

1 Mosebok 13:2
Abram var nu mycket rik, han ägde boskap och silver och guld.

Hosea 4:6
Mitt folk skall förgöras för att det saknar kunskap. Du har förkastat kunskapen, därför skall jag förkasta dig som min präst. Du har glömt din Guds lag, och därför skall jag glömma dina barn.

Jakobsbrevet 5:12
Framför allt, mina bröder, svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Ert ja skall vara ett ja och ert nej ett nej, annars drabbas ni av Guds dom.

Johannes 6:12
När de hade ätit sig mätta sade han till lärjungarna: »Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars.«

Lukas 6:38
Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.«

Lukas 12:34
Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

Ordspråksboken 10:22
Herrens välsignelse ger rikedom, egen möda lägger ingenting till.

Ordspråksboken 11:14
Utan ledarskap går ett rike under, med många rådgivare kan det räddas.

Ordspråksboken 19:17
Den som tar sig an de fattiga lånar åt Herren och skall få sin lön av honom.

Ordspråksboken 21:17
Utblottad blir den som älskar fest, den som älskar vin och oljor blir aldrig rik.

Ordspråksboken 22:9
Den godhjärtade blir välsignad, ty han delar sitt bröd med den fattige.

Ordspråksboken 28:22-27
[22] Den girige ränner efter rikedom, han vet inte att nöden hinner upp honom.[23] Den som tillrättavisar uppskattas mer än den som bara kommer med smicker.[24] Den som plundrar sin far och mor och säger: »Det är inget brott!« han är en dråpares like.[25] Snikenhet skapar tvist, att lita på Herren ger rik lön.[26] En dåre är den som litar på eget förnuft, den som följer visheten går säker.[27] Den som ger åt de fattiga skall ingenting sakna, den som vänder bort blicken förbannas av många.

Psaltaren 24:1
Av David, en psalm. Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den.

Matteus 6:33
Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Matteus 23:23
Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra.

Matteus 25:21
Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’

Romarbrevet 13:8
Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen.

Ordspråksboken 3:9-10
[9] Ära Herren med allt du äger och med det första av din skörd.[10] Då skall dina lador fyllas av säd och presskaren flöda över av vin.

Psaltaren 121:1-2
[1] En vallfartssång. Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?[2] Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.

Markus 11:22-23
[22] Jesus sade till dem: »Ni skall tro på Gud.[23] Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så.

1 Mosebok 1:26-27
[26] Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.«[27] Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.

2 Korinthierbrevet 9:6-8
[6] Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd.[7] Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.[8] Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål.

Lukas 14:28-30
[28] Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner och räknar ut vad det kostar, för att se om han har råd med bygget?[29] Annars kan det hända att de som ser att han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt börjar göra narr av honom[30] och säger: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt!

Lukas 6:34-36
[34] Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belopp tillbaka.[35] Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön bli stor, och ni skall bli den Högstes söner, ty han är själv god mot de otacksamma och onda.[36] Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.

Jakobsbrevet 5:1-3
[1] Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er.[2] Er rikedom förmultnar, era kläder äts upp av mal,[3] ert guld och silver rostar, och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld. Ni har samlat skatter i dessa sista dagar.

1 Mosebok 12:1-20
[1] Herren sade till Abram: »Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig.[2] Jag skall göra dig till ett stort folk, jag skall välsigna dig och göra ditt namn så stort att det skall brukas när man välsignar.[3] Jag skall välsigna dem som välsignar dig, och den som smädar dig skall jag förbanna. Och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som du har fått.«[4] Abram bröt upp, som Herren hade befallt, och Lot följde med honom. Abram var 75 år när han lämnade Harran.[5] Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, all egendom och alla slavar som de hade förvärvat i Harran. Så började de sin vandring mot Kanaan. När de kom fram till Kanaan[6] fortsatte de in i landet, ända till den heliga platsen vid Shekem, till Orakelterebinten. På den tiden bodde kanaaneerna i landet.[7] Herren uppenbarade sig för Abram och sade: »Åt dina ättlingar skall jag ge detta land.« Abram byggde där ett altare åt Herren, som hade uppenbarat sig för honom.[8] Därifrån fortsatte han till bergen öster om Betel och slog läger så att han hade Betel i väster och Aj i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade honom.[9] Sedan flyttade Abram längre och längre ner mot Negev.[10] Det blev hungersnöd i landet. Den blev så svår att Abram måste bege sig till Egypten för att bo där en tid.[11] När han var nästan framme sade han till sin hustru Saraj: »Du är ju en vacker kvinna.[12] När egypterna får se dig och förstår att du är min hustru dödar de mig och låter dig leva.[13] Säg därför att du är min syster, så kommer allt att gå mig väl tack vare dig, och jag får leva.«[14] När Abram kom till Egypten såg egypterna att Saraj var en mycket vacker kvinna.[15] Också faraos hovmän såg henne och prisade hennes skönhet inför sin herre, och så blev hon förd till faraos hov.[16] Abram behandlades väl tack vare henne: han fick får och kor, slavar och slavinnor, åsnor och kameler.[17] Men Herren lät svåra plågor drabba farao och hans hov för Sarajs, Abrams hustrus, skull.[18] Då kallade farao till sig Abram och sade: »Vad är det du har gjort mot mig? Varför talade du inte om för mig att hon var din hustru?[19] Varför sade du att hon var din syster, så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru. Ta henne och gå!«[20] Och farao befallde sina män att föra Abram ut ur landet med hans hustru och allt han ägde.

Matteus 6:1-34
[1] Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen.[2] När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.[3] Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör.[4] Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.[5] När ni ber skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.[6] Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.[7] Och när ni ber skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull.[8] Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det.[9] Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat.[10] Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.[11] Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.[12] Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.[13] Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.[14] Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er.[15] Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser.[16] När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.[17] Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,[18] så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.[19] Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.[20] Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl.[21] Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.[22] Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus,[23] men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.[24] Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.[25] Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna?[26] Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de?[27] Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?[28] Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte.[29] Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.[30] Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?[31] Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss?[32] Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta.[33] Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.[34] Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

5 Mosebok 28:1-68
[1] Om du lyssnar till Herren, din Gud, och troget följer alla hans bud, som jag i dag ger dig, skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla andra folk på jorden.[2] Alla dessa välsignelser skall nå dig och komma över dig, när du lyder Herren, din Gud:[3] Välsignelse över dig inne i staden och välsignelse ute på åkern.[4] Välsignelse över de barn du får, den skörd du bärgar och de djur som föds, kornas kalvar och tackornas lamm.[5] Välsignelse över dina korgar och dina baktråg.[6] Välsignelse över dig när du kommer och välsignelse över dig när du går.[7] När dina fiender angriper dig skall Herren låta dig besegra dem. Om de anfaller dig från ett håll, skall de fly för dig åt sju håll.[8] Herren skall se till att du får välsignelse över dina lador och över allt ditt arbete, han skall välsigna dig i det land Herren, din Gud, vill ge dig.[9] Herren skall upphöja dig till ett folk som är helgat åt honom, så som han med ed har lovat dig, när du håller Herrens, din Guds, bud och vandrar hans vägar.[10] Alla jordens folk skall bli varse att Herrens namn har utropats över dig, och de skall frukta dig.[11] Herren skall skänka dig allt gott i överflöd, genom de barn du får, de djur som föds och den skörd du bärgar i det land som Herren med ed lovade dina fäder att ge dig.[12] Herren skall öppna sitt rika himmelska förråd för dig, så att ditt land får regn i rätt tid, och han skall välsigna dig i allt du gör, så att du kan låna ut till andra folk men aldrig själv behöver låna.[13] Herren skall göra dig till huvud, inte svans. Du skall komma i överläge, inte underläge, när du lyder Herrens, din Guds, bud, som jag i dag ger dig, och följer dem troget,[14] utan att vika av åt vare sig höger eller vänster från något av de bud jag i dag ger dig, utan att följa och tjäna andra gudar.[15] Men om du inte lyssnar till Herren, din Gud, och inte troget följer alla hans bud och stadgar, som jag i dag ger dig, då skall alla dessa förbannelser nå dig och komma över dig:[16] Förbannelse över dig inne i staden och förbannelse ute på åkern.[17] Förbannelse över dina korgar och dina baktråg.[18] Förbannelse över de barn du får och den skörd du bärgar, över kornas kalvar och tackornas lamm.[19] Förbannelse över dig när du kommer och förbannelse över dig när du går.[20] Herren skall sända förbannelse, förvirring och fruktan över dig i allt arbete du utför, tills du utplånas och möter en snar förintelse på grund av dina onda gärningar, för att du övergav mig.[21] Herren skall låta pesten få dig i sitt grepp, tills han har utrotat dig från det land du kommer till och tar i besittning.[22] Herren skall slå dig med sjukdom, feber, hetta och frossa, med torka, rost och sot, och allt detta skall förfölja dig tills du har förintats.[23] Himlen över ditt huvud skall bli koppar och marken under dig järn.[24] Herren skall förvandla regnet över ditt land till damm och sand, som faller över dig från himlen tills du har utplånats.[25] Herren skall låta dina fiender besegra dig. Om du anfaller dem från ett håll, skall du fly för dem åt sju håll. Du skall bli en skräckbild för alla riken på jorden.[26] Dina fallna skall bli till föda åt alla himlens fåglar och åt markens djur, ty ingen finns som kan jaga bort dem.[27] Herren skall slå dig med Egyptens bölder och med svulster, skabb och klåda, så att du aldrig kan botas.[28] Herren skall slå dig med vanvett, blindhet och skräck.[29] Mitt på dagen skall du famla dig fram som en blind i mörker. Du skall inte lyckas med något utan ständigt förtryckas och utnyttjas, och ingen skall hjälpa dig.[30] När du trolovar dig med en kvinna kommer en annan man att lägra henne. När du bygger ett hus kommer du inte att få bo i det. När du planterar en vingård kommer du inte att få skörda frukten.[31] Din oxe skall slaktas inför dina ögon utan att du får äta av köttet. Din åsna rövas bort, och du får den aldrig tillbaka. Dina fiender tar dina får, och ingen hjälper dig.[32] Dina söner och döttrar skall i din åsyn utlämnas åt ett främmande folk, och du skall gråta efter dem dagen lång, men du kan ingenting göra.[33] Ett folk du inte känner skall äta din skörd och frukten av all din möda, och du skall ständigt bli förtryckt och misshandlad.[34] Du kommer att bli galen av allt dina ögon tvingas se.[35] Herren skall slå dig med elakartade och obotliga bölder på knän och lår, ja, från huvud till fot.[36] Till ett folk, okänt för både dig och dina fäder, skall Herren fördriva dig och din kung, honom som du har gjort till din härskare. Där skall du tjäna andra gudar, gudar av trä och sten.[37] Du skall väcka fasa och bli till en skam och en visa bland alla folk till vilka Herren driver bort dig.[38] Fastän du sår mycket skall du skörda litet, ty gräshopporna förstör din gröda.[39] Planterar du vingårdar och arbetar i dem får du ändå inget vin att dricka eller lagra, ty larverna äter upp alltsammans.[40] Har du olivträd över hela ditt område får du ändå ingen olja att smörja dig med, ty oliverna faller av.[41] Får du söner och döttrar förlorar du dem, ty de förs bort i fångenskap.[42] Alla dina träd och allt som växer på dina åkrar härjas av skadedjur.[43] Invandraren som bor hos dig skall höja sig över dig, högre och högre, medan du skall sjunka, djupare och djupare.[44] Han skall ge lån till dig, men du kan inte ge lån till honom. Han skall bli huvud, du skall bli svans.[45] Alla dessa förbannelser skall nå dig, de skall förfölja dig och komma över dig tills du har utplånats, därför att du inte lyssnade till Herren, din Gud, och inte följde de bud och stadgar han gav dig.[46] Förbannelserna som drabbar dig och dina efterkommande skall bli till varnande tecken för alla tider.[47] Eftersom du inte tjänade Herren, din Gud, när du levde glad och mätt och hade överflöd på allt,[48] måste du i stället, hungrig och törstig, naken och utblottad, tjäna den fiende som Herren sänder ut mot dig. Han skall lägga ett ok av järn på din nacke tills han har utplånat dig.[49] Herren skall sända ett folk mot dig långt bortifrån jordens ände, och det skall slå ner på dig som en örn, ett folk vars språk du inte förstår,[50] ett folk med ansikten av sten, ett folk som inte vördar de gamla och inte skonar de unga.[51] Detta folk skall äta de djur som föds hos dig och den skörd du bärgar tills du har utplånats. De skall inte låta dig behålla något av säden, vinet eller oljan, av kornas kalvar eller tackornas lamm, utan fortsätta tills de har förintat dig.[52] De skall belägra dig i alla dina städer tills murarna faller överallt i ditt land, de höga befästningsverk som du sätter din lit till. De skall belägra dig i alla dina städer överallt i ditt land, det som Herren, din Gud, har gett dig.[53] I den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig kommer du att äta dina egna barn, köttet av sönerna och döttrarna som Herren, din Gud, har gett dig.[54] En man i ditt folk som är vek och bortskämd skall inte unna sin bror, sin egen hustru och de barn han ännu har kvar[55] att få ett stycke av hans barns kött, det enda han har att äta i den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig i alla dina städer.[56] En kvinna i ditt folk som är vek och bortskämd, så bortskämd och vek att hon aldrig har behövt gå med sina fötter på marken, skall missunna sin egen man, sin son och sin dotter[57] både efterbörden som kommer ut ur hennes sköte och de barn hon föder, och hon skall själv äta upp detta i hemlighet, det enda hon har i den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig i dina städer.[58] Om du inte troget följer allt som står i denna lag, allt som skrivits här i boken, och inte fruktar detta ärorika och fruktansvärda namn, Herren, din Gud,[59] då skall Herren slå dig och dina efterkommande med ofattbara plågor, väldiga plågor som inte går över, svåra sjukdomar som inte går över.[60] Alla de farsoter som du darrade för i Egypten skall han skicka mot dig, så att de får dig i sitt grepp.[61] Även alla sjukdomar och plågor som inte har nämnts i denna lagbok skall Herren låta hemsöka dig, tills du har utplånats.[62] Av er som förut var talrika som stjärnorna på himlen skall bara ett fåtal leva kvar, därför att du inte lyssnade till Herren, din Gud.[63] Liksom Herren gladde sig åt att låta det gå er väl och göra er talrika, så skall han glädja sig åt att förinta och utplåna er, och ni skall ryckas bort från det land du nu kommer till och tar i besittning.[64] Herren skall skingra dig bland alla folken, från jordens ena ände till den andra. Där skall du tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har känt till, gudar av trä och sten.[65] Hos dessa folk får du ingen ro, ingen vila för din fot. Där skall Herren göra ditt hjärta ängsligt, låta din blick slockna och ditt livsmod vissna.[66] Du kommer att känna att ditt liv hänger på en tråd. Dag och natt skall du vara rädd och inte veta om du får leva.[67] På morgonen skall du säga: »Om det ändå vore kväll!« och på kvällen: »Om det ändå vore morgon!« Sådan skräck skall du känna, sådana ting skall dina ögon tvingas se.[68] Herren skall föra dig tillbaka till Egypten på skepp, fastän jag hade sagt till dig: »Den vägen skall du aldrig mer behöva se.« Där skall ni bjuda ut er som slavar och slavinnor till era fiender, men ingen vill köpa er.

Swedish Bible 2000
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000