A A A A A

Ytterligare: [Brustet Hjärta]


1 Korinthierbrevet 13:7
Han fördrager all ting, han tror all ting, han hoppas all ting, han lider all ting.

1 Petrusbrevet 5:7
Alla edra omsorg kaster på honom; ty han hafver omsorg om eder.

1 Samuelsboken 16:7
Men Herren sade till Samuel: Se intet på hans skapnad, eller hans stora person; jag hafver förkastat honom, förty det går icke efter som en menniska ser. En menniska ser det för ögonen är, men Herren ser till hjertat.

2 Korinthierbrevet 5:7
Ty vi vandrom i trone, och se honom intet.

2 Korinthierbrevet 12:9
Och han sade till mig: Låt dig nöja åt mine nåd; ty min kraft är mägtig i de svaga. Derföre vill jag aldrahelst berömma mig af mine svaghet, på det Christi kraft skall bo i mig.

Hebreerbrevet 13:5
Umgängelsen vare utan girighet; och låter eder nöja med det I hafven; ty han sade: Jag skall icke öfvergifva eller förlåta dig;

Jesaja 6:1
Uti det året, då Konung Ussia blef död, såg jag Herran sitta på en hög och härlig stol, och hans klädefåll uppfyllde templet.

Jesaja 41:10
Frukta dig intet, jag är med dig; vik icke af, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjelper dig ock, jag håller dig vid magt, genom mina rättfärdighets högra hand.

Jesaja 57:15
Ty alltså säger den Höge och högt besittne, den evinnerliga bor, hvilkens Namn är heligt: Jag, som bor i höjdene, och i helgedomenom, och när dem som en förkrossad och ödmjuk anda hafva, på det jag skall vederqvicka de ödmjukades anda, och hela de förkrossades hjerta;

Jeremia 29:11
Ty jag vet väl, hvad tankar jag hafver om eder, säger Herren, nämliga fridsens tankar, och icke bedröfvelsens, att jag skall gifva eder den ända, som I vänten efter.

Johannes 3:16
Ty så älskade Gud verldena, att han utgaf sin enda Son, på det att hvar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan få evinnerligit lif.

Johannes 12:40
Han hafver förblindat deras ögon, och förhärdat deras hjerta; att de icke skola se med ögonen, och icke förstå med hjertat, och omvända sig, att jag måtte hela dem.

Johannes 14:1
Och han sade till sina Lärjungar: Edart hjerta vare icke bedröfvadt: Tron I på Gud, så tror ock på mig.

Johannes 14:27
Friden låter jag eder; min frid gifver jag eder; icke gifver jag eder, såsom verlden gifver. Edart hjerta vare icke bedröfvadt, ej heller rädes.

Johannes 16:33
Detta hafver jag talat med eder, att I skolen hafva frid i mig; i verldene hafven I tvång; men varer vid en god tröst, jag hafver öfvervunnit verldena.

Lukas 24:38
Då sade han till dem: Hvi ären I förfärade? Och hvi uppstiga sådana tankar uti edor hjerta?

Markus 11:23
Sannerliga säger jag eder: Hvilken som helst sade till detta berg: Häf dig upp, och kasta dig i hafvet; och han tviflade intet i sitt hjerta, utan trodde så ske skola som han sade; honom skall ske allt det han säger.

Matteus 5:8
Salige äro de renhjertade; ty de skola se Gud.

Matteus 11:28
Kommer till mig, I alle, som arbeten, och ären betungade; och jag vill vederqvicka eder.

Ordspråksboken 3:5
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;

Psaltaren 34:18
Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.

Psaltaren 51:17
Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.

Psaltaren 55:22
Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.

Psaltaren 147:3
Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.

Uppenbarelseboken 21:4
Och Gud skall aftorka alla tårar af deras ögon, och ingen död skall sedan vara; icke heller gråt, icke heller rop, icke heller någor värk varder mer; ty det första är förgånget.

Romarbrevet 8:28
Men vi vete att dem, som hafva Gud kär, tjena all ting till det bästa, de som efter uppsåtet äro kallade.

Romarbrevet 12:2
Och håller eder icke efter denna verldena; utan förvandler eder med edars sinnes förnyelse, att I mågen förfara hvad Guds gode, behaglige och fullkomlige vilje är.

Ordspråksboken 4:23
Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.

Ordspråksboken 3:5-6
[5] Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;[6] Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.

1 Korinthierbrevet 6:19-20
[19] Eller veten I icke, att edar kropp är dens Helga Andas tempel, som är i eder, hvilken I hafven af Gudi; och ären icke edre egne?[20] Ty I ären dyrt köpte. Derföre priser nu Gud uti edar kropp, och i edrom anda, hvilke Gudi tillhöra.

Filipperbrevet 4:6-7
[6] Hafver ingen omsorg; utan edart begär vare kunnigt inför Gud, i all ting, med bön, åkallan, och tacksägelse.[7] Och Guds frid, som öfvergår allt förstånd, förvare edor hjerta, och edart sinne, i Christo Jesu.

Matteus 11:28-30
[28] Kommer till mig, I alle, som arbeten, och ären betungade; och jag vill vederqvicka eder.[29] Tager på eder mitt ok, och lärer af mig; ty jag är mild och ödmjuk af hjertat; och I skolen finna ro till edra själar.[30] Ty mitt ok är lustigt, och min börda är lätt.

Psaltaren 34:1-22
[1] En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg.[2] Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.[3] Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.[4] Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.[5] Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.[6] De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.[7] De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.[8] Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.[9] Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.[10] Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.[11] De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.[12] Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.[13] Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?[14] Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.[15] Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.[16] Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.[17] Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.[18] Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.[19] Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.[20] Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.[21] Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.[22] Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda. Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.

Swedish Bible 1873
Public Domain: 1873