A A A A A

Liv: [Födelsedag]


Efesierbrevet 2:10
Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem.

Jeremia 29:11
Jag vet väl vilka tankar jag har för eder, säger HERREN, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att giva eder en framtid och ett hopp.

Johannes 16:21
När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen.

Ordspråksboken 9:11
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.

Psaltaren 16:11
Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.

Psaltaren 20:4
Han tänke på alla dina spisoffer och upptage med välbehag ditt brännoffer. Sela.

Psaltaren 27:4-7
[4] Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.[5] Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.[6] Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.[7] Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Psaltaren 90:12
Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

Psaltaren 91:11
Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.

Psaltaren 91:16
Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning.»

Psaltaren 118:24
Detta är den dag som HERREN har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada.

Sefanja 3:17
HERREN, din Gud, bor i dig en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.»

Psaltaren 37:4-5
[4] och hav din lust i HERREN: då skall han giva dig vad ditt hjärta begär.[5] Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det.

Klagovisorna 3:22-23
[22] HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.[23] Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

4 Mosebok 6:24-26
[24] HERREN välsigne dig och bevare dig.[25] HERREN låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.[26] HERREN vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

Psaltaren 139:1-24
[1] För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.[2] Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.[3] Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.[4] Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.[5] Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.[6] En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.[7] Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?[8] Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.[9] Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,[10] så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.[11] Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,[12] så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.[13] Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.[14] Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.[15] Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.[16] Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.[17] Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald![18] Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.[19] Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,[20] de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv![21] Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?[22] Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.[23] Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,[24] och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

Swedish Bible 1917
Public Domain: 1917