A A A A A


Sök

Matteus 1:23
Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det betyder: Gud med oss).


Matteus 3:9
Och tro inte att ni bara kan säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham ur dessa stenar.


Matteus 3:16
När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom.


Matteus 4:3
Då kom frestaren och sade till honom: »Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.«


Matteus 4:4
Jesus svarade: »Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun. «


Matteus 4:6
och sade: »Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten. «


Matteus 4:7
Jesus sade till honom: »Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. «


Matteus 4:10
Då sade Jesus till honom: »Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. «


Matteus 5:8
Saliga de renhjärtade, de skall se Gud.


Matteus 5:9
Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner.


Matteus 5:34
Men jag säger er: ni skall inte svära någon ed alls. Inte vid himlen, ty den är Guds tron;


Matteus 6:24
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.


Matteus 6:30
Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?


Matteus 8:29
Och de ropade: »Vad har du med oss att göra, Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?«


Matteus 9:8
När folket såg det greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människorna.


Matteus 12:4
Han gick in i Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna.


Matteus 12:28
Men om det är med Guds ande jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.


Matteus 14:33
Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.«


Matteus 15:3
Han svarade: »Varför bryter ni själva mot Guds bud för era reglers skull?


Matteus 15:4
Gud har sagt: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö.


Matteus 15:6
då behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft för era reglers skull.


Matteus 15:31
och folket häpnade: stumma talade, lytta blev friska, lama gick och blinda såg. Och de prisade Israels Gud.


Matteus 15:36
Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket.


Matteus 16:16
Simon Petrus svarade: »Du är Messias, den levande Gudens son.«


Matteus 16:22
Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: »Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.«


Matteus 16:23
Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: »Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.«


Matteus 19:6
Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.«


Matteus 19:24
Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.«


Matteus 19:26
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.«


Matteus 21:31
Vilken av de båda gjorde som fadern ville?« De svarade: »Den förste.« Då sade Jesus till dem: »Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike.


Matteus 21:43
Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära frukt.


Matteus 22:16
De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: »Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen.


Matteus 22:21
»Kejsarens«, svarade de. Då sade han till dem: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.«


Matteus 22:29
Jesus svarade: »Ni tänker fel därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt.


Matteus 22:31
Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl läst vad Gud har sagt till er:


Matteus 22:32
Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande.«


Matteus 22:37
Han svarade honom: » Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd.


Matteus 23:22
Och den som svär vid himlen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.


Matteus 26:27
Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: »Drick av den alla.


Matteus 26:61
som påstod att han hade sagt: »Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen inom tre dagar.«


Matteus 26:63
Men Jesus teg. Och översteprästen sade: »Jag besvär dig vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias, Guds son.«


Matteus 27:40
och sade: »Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar — hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.«


Matteus 27:43
Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom. Han har ju sagt att han är Guds son.«


Matteus 27:46
Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: » Eli, Eli, lema sabachtani? « (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).


Matteus 27:54
När officeren och de som bevakade Jesus tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände, greps de av stark fruktan och sade: »Den mannen måste ha varit Guds son.«


Markus 1:1
Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son.


Markus 1:14
När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap


Markus 1:15
och sade: »Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.«


Markus 1:24
»Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.«


Markus 2:7
»Hur kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?«


Markus 2:12
Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: »Aldrig har vi sett något sådant!«


Markus 2:26
Han gick in i Guds hus — det var när Evjatar var överstepräst — och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.«


Markus 3:11
Och när de orena andarna såg honom föll de ner för honom och ropade: »Du är Guds son.«


Markus 3:35
Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.«


Markus 4:11
Han sade: »Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser,


Markus 4:26
Och han sade: »Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden.


Markus 4:30
Och han sade: »Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild?


Markus 5:7
och ropade högt: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!«


Markus 7:8
Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.«


Markus 7:9
Och han sade: »Det är just det rätta — att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla!


Markus 7:13
Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.«


Markus 8:6
Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket.


Markus 8:33
Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: »Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors.«


Markus 9:1
Och han sade: »Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt.«


Markus 9:47
Om ditt öga förleder dig, så riv ut det. Det är bättre för dig att gå in i Guds rike enögd än att ha bägge ögonen i behåll och kastas i helvetet,


Markus 10:6
Men vid skapelsen gjorde Gud dem till man och kvinna.


Markus 10:9
Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.«


Markus 10:14
När Jesus såg det blev han förargad och sade: »Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de.


Markus 10:15
Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.«


Markus 10:18
Jesus svarade: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.


Markus 10:23
Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: »Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!«


Markus 10:24
Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: »Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike!


Markus 10:25
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.«


Markus 10:27
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt.«


Markus 11:22
Jesus sade till dem: »Ni skall tro på Gud.


Markus 12:14
De kom och sade till honom: »Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?«


Markus 12:17
Jesus sade: »Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.« Då häpnade de över honom.


Markus 12:24
Jesus svarade: »Är det inte därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt som ni misstar er?


Markus 12:26
Men vad det beträffar att de döda uppstår, har ni då inte i Moseböckerna läst stället om törnbusken, hur Gud säger till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.


Markus 12:27
Gud är inte en gud för döda utan för levande. Ni tar grundligt miste.«


Markus 12:29
Jesus svarade: »Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren,


Markus 12:30
och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.


Markus 12:34
När Jesus hörde att mannen svarade klokt sade han: »Du har inte långt till Guds rike.« Sedan vågade ingen fråga honom mera.


Markus 13:19
Ty de dagarna blir till ett lidande vars like inte har funnits sedan Gud skapade världen och heller inte kommer att finnas.


Markus 14:23
Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den.


Markus 14:25
Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.«


Markus 15:34
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: » Eloi, Eloi, lema sabachtani? « (det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).


Markus 15:39
När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: »Den mannen måste ha varit Guds son.«


Markus 15:43
kom Josef från Arimataia, en ansedd rådsherre, som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp.


Markus 16:19
När herren Jesus hade talat till dem blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida.


Lukas 1:6
De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.


Lukas 1:8
En gång när turen hade kommit till hans avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud


Lukas 1:16
och han skall få många i Israel att vända tillbaka till Herren, deras Gud.


Lukas 1:19
Ängeln svarade honom: »Jag är Gabriel som står vid Guds tron, och jag är utsänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud.


Lukas 1:26
I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria.


Lukas 1:30
Då sade ängeln till henne: »Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud.


Lukas 1:32
Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron,


Lukas 1:35
Men ängeln svarade henne: »Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.


Lukas 1:37
Ty ingenting är omöjligt för Gud.«


Lukas 1:47
min ande jublar över Gud, min frälsare:


Lukas 1:64
Med en gång löstes hans läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud.


Lukas 1:68
»Välsignad är Herren, Israels Gud, som besöker sitt folk och ger det frihet.


Lukas 1:78
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet. Han skall komma ner till oss från höjden,


Lukas 2:13
Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:


Lukas 2:14
»Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.«


Lukas 2:20
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.


Lukas 2:28
tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:


Lukas 2:37
sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön.


Lukas 2:38
Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.


Lukas 2:40
Pojken växte och fylldes av styrka och vishet, och Guds välbehag var med honom.


Lukas 2:52
Och Jesus blev äldre och visare och vann Guds och människors välbehag.


Lukas 3:2
och när Hannas och Kajafas var överstepräster, kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen.


Lukas 3:6
Och alla människor skall se Guds frälsning.


Lukas 3:8
Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham ur dessa stenar.


Lukas 3:38
son till Enosh, son till Set, son till Adam, son till Gud.


Lukas 4:3
Då sade djävulen till honom: »Om du är Guds son, så befall stenen där att bli bröd.«


Lukas 4:8
Jesus svarade: »Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. «


Lukas 4:9
Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: »Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån.


Lukas 4:12
Men Jesus svarade: »Det heter: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. «


Lukas 4:34
»Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.«


Lukas 4:41
Från många for det också ut demoner, som skrek: »Du är Guds son.« Han hutade åt dem och förbjöd dem att säga mer, eftersom de visste att han var Messias.


Lukas 4:43
Men han sade till dem: »Jag måste förkunna budskapet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.«


Lukas 5:1
En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde på för att höra Guds ord


Lukas 5:21
Då tänkte de skriftlärda och fariseerna: »Vad är det för en hädare! Vem kan förlåta synder utom Gud?«


Lukas 5:25
Genast reste han sig, mitt för ögonen på dem, tog båren han hade legat på och gick hem, allt medan han prisade Gud.


Lukas 5:26
Alla slogs av häpnad och prisade Gud, och de fylldes av fruktan och sade: »Det är otroligt, det vi har sett i dag.«


Lukas 6:4
Han gick in i Guds hus och tog skådebröden, som ingen utom prästerna får äta, och åt av dem och gav åt sina män.«


Lukas 6:12
Vid samma tid gick han upp på berget för att be, och natten igenom bad han till Gud.


Lukas 6:20
Han lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: »Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.


Lukas 7:16
De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: »En stor profet har uppstått bland oss« och: »Gud har besökt sitt folk.«


Lukas 7:28
Jag säger er: ingen av kvinna född är större än Johannes, men den minste i Guds rike är större än han.


Lukas 7:29
Allt folket som lyssnade, också tullindrivarna, gav Gud rätt — de lät döpa sig med Johannes dop.


Lukas 7:30
Men fariseerna och de laglärda brydde sig inte om Guds vilja med dem — de lät inte döpa sig av honom.


Lukas 8:1
Därefter vandrade han från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike. Med honom följde de tolv


Lukas 8:10
och han svarade: »Ni har fått gåvan att lära känna Guds rikes hemligheter, men de andra får dem som liknelser, för att de inte skall se, fast de ser, och inte förstå, fast de hör.


Lukas 8:11
Vad liknelsen betyder är detta: Utsädet är Guds ord.


Lukas 8:21
Men han svarade: »Min mor och mina bröder, det är alla dessa som hör Guds ord och handlar efter det.«


Lukas 8:28
Då han fick se Jesus började han skrika, föll ner inför honom och ropade högt: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte!«


Lukas 8:39
»Gå hem igen och berätta vad Gud har gjort med dig.« Då gick mannen därifrån och lät hela staden höra vad Jesus hade gjort med honom.


Lukas 9:2
Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska.


Lukas 9:11
Men folket fick reda på det och följde efter. Då lät han dem komma och talade till dem om Guds rike, och han botade alla som behövde hjälp.


Lukas 9:20
»Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Guds Messias.«


Lukas 9:27
Jag försäkrar er: några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike.«


Lukas 9:43
Alla överväldigades av Guds storhet. Medan folket häpnade över allt som han gjorde sade han till lärjungarna:


Lukas 9:60
Då sade Jesus: »Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike.«


Lukas 9:62
Jesus svarade: »Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.«


Lukas 10:9
bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er.


Lukas 10:11
Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av — behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här. —


Lukas 10:27
Han svarade: » Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv. «


Lukas 11:20
Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.


Lukas 11:28
Men han svarade: »Säg hellre: Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det.«


Lukas 11:42
Ve er, fariseer, som ger tionde av mynta och vinruta och alla grönsaker men glömmer rättvisan och kärleken till Gud. Ni skulle göra det ena utan att därför försumma det andra.


Lukas 11:49
Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända profeter och apostlar till dem, och några skall de döda och förfölja.


Lukas 12:6
Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud.


Lukas 12:8
Jag säger er: var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall också Människosonen kännas vid inför Guds änglar.


Lukas 12:9
Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar.


Lukas 12:20
Men Gud sade till honom: ’Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det?’


Lukas 12:21
Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.«


Lukas 12:24
Tänk på korparna, de varken sår eller skördar, de har varken förrådskammare eller lador, men Gud föder dem. Och hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?


Lukas 12:28
Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?


Lukas 13:13
och så lade han sina händer på henne. Genast kunde hon räta på sig, och hon prisade Gud.


Lukas 13:18
Så sade han: »Vad är då Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med?


Lukas 13:20
Vidare sade han: »Vad skall jag jämföra Guds rike med?


Lukas 13:28
Där skall ni gråta och skära tänder, när ni får se Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva blir utdrivna.


Lukas 13:29
Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike.


Lukas 14:15
En av gästerna, som hörde detta, sade till honom: »Salig den som får vara med om måltiden i Guds rike.«


Lukas 15:10
På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.«


Lukas 16:13
Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.«


Lukas 16:15
Då sade han till dem: »Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan. Det som människor sätter högt är skändligt i Guds ögon.


Lukas 16:16
Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes. Sedan dess förkunnas Guds rike, och alla trängs för att komma in där.


Lukas 17:15
En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud


Lukas 17:18
Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?«


Lukas 17:20
Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade han: »Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon.


Lukas 17:21
Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.«


Lukas 18:2
»I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor.


Lukas 18:4
Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: ’Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor,


Lukas 18:7
Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta?


Lukas 18:11
Farisén ställde sig och bad för sig själv: ’Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som tullindrivaren där.


Lukas 18:13
Men tullindrivaren stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog med händerna mot bröstet och sade: ’Gud, var nådig mot mig syndare.’


Lukas 18:16
men Jesus kallade dem till sig och sade: »Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de.


Lukas 18:17
Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.«


Lukas 18:19
Jesus svarade: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.


Lukas 18:24
Jesus såg att han var bedrövad och sade: »Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!


Lukas 18:25
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.«


Lukas 18:27
Han svarade: »Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.«


Lukas 18:29
Då sade Jesus till dem: »Sannerligen, var och en som för Guds rikes skull har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn


Lukas 18:43
Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.


Lukas 19:11
För dem som hörde detta berättade han också en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle få se Guds rike komma.


Lukas 19:37
Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett:


Lukas 19:44
De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.«


Lukas 20:21
De frågade honom: »Mästare, vi vet att vad du säger i din undervisning är riktigt och att du inte tar hänsyn till person utan verkligen lär oss Guds väg.


Lukas 20:25
Då sade han: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.«


Lukas 20:36
De kan ju inte mera dö, de är som änglar, och de är Guds söner, eftersom de har fått uppstå.


Lukas 20:37
Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.


Lukas 20:38
Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.«


Lukas 21:31
På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära.


Lukas 22:16
Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.«


Lukas 22:17
Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: »Ta detta och dela det mellan er.


Lukas 22:18
Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.«


Lukas 22:19
Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.«


Lukas 22:69
Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga maktens högra sida.«


Lukas 22:70
Då sade de allesammans: »Du är alltså Guds son?« Han svarade: »Ni själva säger att jag är det.«


Lukas 23:35
Folket stod där och såg på. Rådsmedlemmarna hånade honom och sade: »Andra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.«


Lukas 23:40
Men då tillrättavisade honom den andre: »Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff?


Lukas 23:47
Officeren, som såg det som hände, prisade Gud och sade: »Han var verkligen en rättfärdig man.«


Lukas 23:51
som inte hade haft någon del i de andras beslut och åtgärder. Han var från Arimataia, en stad i Judeen, och han väntade på Guds rike.


Lukas 24:19
»Vad har hänt?« frågade han. De svarade: »Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela folket.


Lukas 24:53
Och de var ständigt i templet och prisade Gud.


Johannes 1:1
I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.


Johannes 1:2
Det fanns i begynnelsen hos Gud.


Johannes 1:6
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.


Johannes 1:12
Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn,


Johannes 1:13
som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.


Johannes 1:18
Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.


Johannes 1:29
Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: »Där är Guds lamm som tar bort världens synd.


Johannes 1:34
Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.«


Johannes 1:36
När Jesus kom gående såg Johannes på honom och sade: »Där är Guds lamm.«


Johannes 1:49
Natanael svarade: »Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.«


Johannes 1:51
Och han sade: »Sannerligen, jag säger er: ni skall få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.«


Johannes 3:2
Han kom till Jesus en natt och sade: »Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom.«


Johannes 3:3
Jesus svarade: »Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.«


Johannes 3:5
Jesus svarade: »Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.


Johannes 3:16
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.


Johannes 3:17
Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.


Johannes 3:18
Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn.


Johannes 3:21
Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.«


Johannes 3:33
Den som tar emot hans vittnesbörd erkänner därmed att det Gud säger är sant.


Johannes 3:34
Ty den som Gud har sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta.


Johannes 3:36
Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.


Johannes 4:10
Jesus svarade henne: »Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.«


Johannes 4:20
Våra fäder har tillbett Gud på det här berget, men ni säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.«


Johannes 4:23
Men den tid kommer, ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom.


Johannes 4:24
Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.«


Johannes 5:18
Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jämställde sig med Gud.


Johannes 5:25
Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv.


Johannes 5:42
men jag har förstått att ni inte har någon kärlek till Gud.


Johannes 5:44
Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden?


Johannes 6:11
Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha.


Johannes 6:27
Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill.«


Johannes 6:28
De frågade då: »Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?«


Johannes 6:29
Jesus svarade: »Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt.«


Johannes 6:33
Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.«


Johannes 6:45
Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.


Johannes 6:46
Men ingen har sett Fadern, utom den som har kommit från Gud; han har sett Fadern.


Johannes 6:69
och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.«


Johannes 7:17
Om någon vill göra hans vilja skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv.


Johannes 8:40
Men nu vill ni döda mig — den som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så gjorde inte Abraham.


Johannes 8:41
Ni gör er faders gärningar.« Då sade de: »Vi är inga oäkta barn. Vi har Gud till fader och ingen annan.«


Johannes 8:42
Jesus svarade: »Om Gud vore er fader skulle ni älska mig, ty jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig.


Johannes 8:47
Den som har Gud till fader, han lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte har Gud till fader.«


Johannes 8:54
Jesus svarade: »Om jag själv förhärligar mig är min härlighet ingenting värd. Det är min fader som förhärligar mig, han som ni säger är er Gud.


Johannes 9:3
Jesus svarade: »Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.


Johannes 9:16
Några fariseer sade: »Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten.« Men andra sade: »Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?« De var alltså oeniga,


Johannes 9:24
För andra gången kallade de alltså till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen är en syndare.«


Johannes 9:29
Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.«


Johannes 9:31
Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom.


Johannes 9:33
Om den här mannen inte vore sänd av Gud hade han inte kunnat göra någonting.«


Johannes 10:33
Judarna svarade: »Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa.«


Johannes 10:34
Jesus sade: »Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?


Johannes 10:35
Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas.


Johannes 10:36
Hur kan ni då säga till mig, som Fadern har helgat och sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son.


Johannes 11:4
När Jesus hörde det sade han: »Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den.«


Johannes 11:22
Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.«


Johannes 11:27
Hon svarade: »Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.«


Johannes 11:40
Jesus sade till henne: »Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?«


Johannes 11:52
och inte bara för folket utan också för att Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett.


Johannes 12:20
Bland dem som kommit upp till högtiden för att tillbe Gud fanns några greker.


Johannes 12:43
De älskade äran från människor högre än äran från Gud.


Johannes 13:3
Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu återvände till Gud.


Johannes 13:31
När Judas hade gått sade Jesus: »Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom.


Johannes 13:32
Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom.


Johannes 14:1
»Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig.


Johannes 16:2
De skall utesluta er ur synagogorna, ja, den tid kommer då den som dödar er tror sig bära fram ett offer åt Gud.


Johannes 16:27
ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud.


Johannes 16:30
Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.«


Johannes 17:3
Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus.


Johannes 19:7
Judarna svarade: »Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son.«


Johannes 20:17
Jesus sade: »Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.«


Johannes 20:28
Då svarade Tomas: »Min Herre och min Gud.«


Johannes 20:31
Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.


Johannes 21:19
(Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: »Följ mig!«


Apostlagärningarna 1:3
Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.


Apostlagärningarna 2:11
både judar och proselyter, vi är kretensare och araber — ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar.«


Apostlagärningarna 2:17
Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar.


Apostlagärningarna 2:22
Israeliter, lyssna på mina ord: Jesus från Nasaret, en man vars uppdrag Gud bekräftade inför er genom att låta honom utföra kraftgärningar och under och tecken mitt ibland er, som ni själva vet,


Apostlagärningarna 2:23
han utlämnades efter Guds beslut och plan, och ni lät laglösa spika fast och döda honom.


Apostlagärningarna 2:24
Men Gud löste honom ur dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det inte var möjligt att döden skulle få behålla honom i sitt grepp.


Apostlagärningarna 2:30
Nu var han ju profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att sätta en ättling till honom på hans tron.


Apostlagärningarna 2:32
Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det.


Apostlagärningarna 2:33
Gud har upphöjt honom med sin högra hand, och sedan han enligt löftet tagit emot den heliga anden av Fadern har han nu utgjutit den, så som ni här ser och hör.


Apostlagärningarna 2:36
Hela Israels folk skall alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.«


Apostlagärningarna 2:39
Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren, vår Gud, vill kalla.«


Apostlagärningarna 2:47
De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem.


Apostlagärningarna 3:8
Med ett språng var han på benen och började gå. Han följde med dem in i templet, och han gick omkring och han hoppade och han prisade Gud.


Apostlagärningarna 3:9
Allt folket såg honom gå omkring och prisa Gud.


Apostlagärningarna 3:13
Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, honom som ni utlämnade och som ni förnekade inför Pilatus när han hade beslutat sig för att frige honom.


Apostlagärningarna 3:15
och vägvisaren till livet dödade ni. Men Gud har uppväckt honom från de döda, det kan vi vittna om.


Apostlagärningarna 3:18
Men på så sätt har Gud låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter: att hans Messias skulle lida.


Apostlagärningarna 3:21
fast himlen måste behålla honom till den dag då allt det blir upprättat som Gud har förkunnat genom sina heliga profeter från tidens början.


Apostlagärningarna 3:22
Mose sade: En profet lik mig skall Herren, er Gud, låta stå upp ur era bröders led. Lyssna till honom och gör allt vad han säger er.


Apostlagärningarna 3:25
Ni är söner till profeterna och har ärvt det förbund som Gud slöt med era fäder när han sade till Abraham: Genom dina ättlingar skall alla släkten på jorden bli välsignade.


Apostlagärningarna 3:26
Det var i första hand för er som Gud lät sin tjänare uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att förmå er alla att lämna ondskans väg.«


Apostlagärningarna 4:10
då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er.


Apostlagärningarna 4:19
Men Petrus och Johannes svarade dem: »Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom.


Apostlagärningarna 4:21
Då gav de dem en ny sträng varning men släppte dem sedan. För folkets skull såg de ingen möjlighet att straffa dem; alla prisade ju Gud för vad som hade skett,


Apostlagärningarna 4:24
När de andra hörde det började de gemensamt be högt till Gud och sade: »Härskare, du som har gjort himmel och jord och hav och allt vad de rymmer,


Apostlagärningarna 4:31
När de hade slutat be skakade marken där de var samlade, och alla fylldes av den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds ord.


Apostlagärningarna 4:33
Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd.


Apostlagärningarna 5:4
Var den inte din så länge du ägde den, och förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud.«


Apostlagärningarna 5:29
Petrus och apostlarna svarade: »Man måste lyda Gud mer än människor.


Apostlagärningarna 5:30
Våra fäders Gud uppväckte Jesus, som ni hängde upp på en träpåle och mördade.


Apostlagärningarna 5:31
Honom har Gud upphöjt med sin högra hand och gjort till hövding och frälsare för att Israel skall kunna omvända sig och få förlåtelse för sina synder.


Apostlagärningarna 5:32
Om allt detta kan vi vittna, och likaså den heliga anden som Gud har gett åt dem som lyder honom.«


Apostlagärningarna 5:39
Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv.«


Apostlagärningarna 6:2
De tolv kallade samman alla lärjungarna och sade: »Det är inte riktigt att vi skall försumma Guds ord för att ordna med måltider.


Apostlagärningarna 6:7
Guds ord vann spridning, och antalet lärjungar i Jerusalem steg kraftigt. Även en stor mängd präster började omfatta tron.


Apostlagärningarna 6:11
Därför skickade de fram några som skulle säga att de hört honom yttra sig hädiskt om Mose och Gud.


Apostlagärningarna 7:2
Stefanos svarade: »Bröder och fäder, lyssna på mig. Härlighetens Gud visade sig för vår fader Abraham, som då bodde i Mesopotamien och ännu inte hade flyttat till Harran,


Apostlagärningarna 7:4
Då lämnade Abraham Kaldeen och bosatte sig i Harran. När hans far var död lät Gud honom flytta vidare till det land där ni nu bor.


Apostlagärningarna 7:6
Detta är vad Gud sade: Hans ättlingar skall bo som främlingar i ett land som inte är deras och vara slavar och förtryckas i fyrahundra år.


Apostlagärningarna 7:7
Men det folk vars slavar de blir skall jag döma, sade Gud, och därefter skall de dra ut ur landet och dyrka mig på denna plats.


Apostlagärningarna 7:9
Stamfäderna greps av avund mot Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom


Apostlagärningarna 7:17
Tiden närmade sig då Guds löfte till Abraham skulle uppfyllas, och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten.


Apostlagärningarna 7:25
Han trodde att hans bröder skulle förstå att Gud ville rädda dem genom honom, men det gjorde de inte.


Apostlagärningarna 7:32
Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av skräck och vågade inte se efter.


Apostlagärningarna 7:35
Denne Mose som de hade avvisat med orden: Vem har satt dig till ledare och domare? honom sände Gud att vara både ledare och befriare när han lät ängeln visa sig för honom i törnbusken.


Apostlagärningarna 7:37
Det var Mose som sade till israeliterna: En profet lik mig skall Gud låta stå upp ur era bröders led.


Apostlagärningarna 7:40
och sade till Aron: Gör oss gudar som kan gå framför oss. Ty vad som har hänt denne Mose som har fört oss ut ur Egypten, det vet vi inte.


Apostlagärningarna 7:41
Under den här tiden gjorde de en kalv och bar fram offer åt avguden och höll fest i glädje över sina händers verk.


Apostlagärningarna 7:42
Men Gud vände sig bort och lät dem dyrka den himmelska hären, som det står i profetboken: Varken slaktoffer eller andra offer frambar ni åt mig under de fyrtio åren i öknen, ni som är Israels folk.


Apostlagärningarna 7:43
Ni bar med er Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni gjort för att tillbe. Därför skall jag fördriva er till landet bortom Babylon.


Apostlagärningarna 7:45
Och fäderna tog det i arv och förde det hit under Josua, när de tog landet i besittning efter de folk som Gud drev undan för våra fäder. Här stod det till Davids tid,


Apostlagärningarna 7:46
och David fann nåd inför Gud och bad att han skulle finna en boning åt Jakobs Gud.


Apostlagärningarna 7:55
Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida,


Apostlagärningarna 7:56
och han sade: »Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.«


Apostlagärningarna 8:10
och fick alla med sig, hög som låg, och de sade: »Han är Guds kraft, den som kallas Den stora kraften.«


Apostlagärningarna 8:12
Men när de hade börjat tro på Filippos och hans budskap om Guds rike och Jesu Kristi namn lät de döpa sig, både män och kvinnor.


Apostlagärningarna 8:14
Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord sände de dit Petrus och Johannes,


Apostlagärningarna 8:20
Men Petrus svarade: »Förbannelse över dig och dina pengar, om du tror att du kan köpa Guds gåva.


Apostlagärningarna 8:21
Du har ingen rätt till det vi förkunnar, ty ditt hjärta är inte rättsinnigt inför Gud.


Apostlagärningarna 8:27
Han gick genast. Då kom där en etiopier som var mäktig hoveunuck hos kandake, den etiopiska drottningen, och hade ansvaret för hela hennes skattkammare. Han hade farit till Jerusalem för att tillbe Gud


Apostlagärningarna 9:20
och började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds son.


Apostlagärningarna 9:31
Kyrkan fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens tröst och stöd.


Apostlagärningarna 10:2
Han var from och gudfruktig liksom alla i hans hus, gav rikligt med allmosor till judarna och bad alltid till Gud.


Apostlagärningarna 10:3
En dag på eftermiddagen såg han tydligt i en syn hur en ängel från Gud kom in till honom och sade: »Cornelius!«


Apostlagärningarna 10:4
Han såg förskräckt på ängeln och frågade: »Vad vill du, herre?« Ängeln svarade: »Dina böner och allmosor har stigit upp till Gud som en påminnelse om dig.


Apostlagärningarna 10:15
Då hörde han för andra gången en röst: »Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.«


Apostlagärningarna 10:22
De svarade: »Cornelius, en officer som är rättskaffens och gudfruktig och har gott namn om sig i hela den judiska befolkningen, har blivit tillsagd av en helig ängel att skicka efter dig och höra vad du har att säga.«


Apostlagärningarna 10:28
och han sade till dem: »Som ni vet är det förbjudet för en jude att umgås med någon som tillhör ett annat folk eller att besöka honom. Men mig har Gud visat att man inte skall betrakta någon människa som ohelig eller oren.


Apostlagärningarna 10:31
och sade: ’Cornelius, Gud har hört din bön, och han kommer ihåg dina allmosor.


Apostlagärningarna 10:33
Jag sände genast bud efter dig, och tack för att du kom. Nu är vi alla samlade här inför Gud för att höra vad Herren har gett dig i uppdrag att säga.«


Apostlagärningarna 10:34
Då tog Petrus till orda: »Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor


Apostlagärningarna 10:36
Detta var ordet som Gud sände till israeliterna med budskapet om fred genom Jesus Kristus — han är allas herre.


Apostlagärningarna 10:38
hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom.


Apostlagärningarna 10:40
Men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig,


Apostlagärningarna 10:41
inte för hela folket utan för vittnen som Gud i förväg hade utvalt, nämligen för oss som åt och drack med honom efter hans uppståndelse från de döda.


Apostlagärningarna 10:42
Han gav oss uppdraget att förkunna för folket och vittna om att han är den som Gud har bestämt till att döma levande och döda.


Apostlagärningarna 10:46
de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud.


Apostlagärningarna 11:1
Apostlarna och bröderna i Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord.


Apostlagärningarna 11:9
För andra gången talade en röst från himlen: ’Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.’


Apostlagärningarna 11:17
Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud?«


Apostlagärningarna 11:18
När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: »Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.«


Apostlagärningarna 11:23
När han kom dit och fick se bevisen på Guds nåd blev han glad och manade alla att helhjärtat hålla sig till Herren;


Apostlagärningarna 12:5
Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom.


Apostlagärningarna 12:22
Och folket ropade: »Det är en gud som talar, inte en människa.«


Apostlagärningarna 12:23
Men i samma ögonblick slog honom en ängel från Herren för att han inte gav Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog.


Apostlagärningarna 12:24
Guds ord fortsatte att sprida sig och tillväxa.


Apostlagärningarna 13:2
Medan de en gång höll gudstjänst och fastade sade den heliga anden till dem: »Avdela Barnabas och Saul för den uppgift som jag har kallat dem till.«


Apostlagärningarna 13:5
I Salamis förkunnade de Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes som hjälp.


Apostlagärningarna 13:7
Han umgicks hos den romerske ståthållaren Sergius Paulus, som var en klok man. Denne kallade till sig Barnabas och Saul och bad att få höra Guds ord.


Apostlagärningarna 13:16
Paulus reste sig, gav tecken till tystnad och sade: »Israeliter och ni som fruktar Gud, lyssna på mig.


Apostlagärningarna 13:17
Vårt folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder. Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten, och med lyftad arm förde han dem ut därifrån.


Apostlagärningarna 13:21
Sedan bad de att få en kung, och Gud gav dem Saul, son till Kish och av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år.


Apostlagärningarna 13:23
Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare åt Israel: Jesus,


Apostlagärningarna 13:26
Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts.


Apostlagärningarna 13:30
Men Gud uppväckte honom från de döda,


Apostlagärningarna 13:33
har Gud infriat åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det heter i andra psalmen: Du är min son, jag har fött dig i dag.


Apostlagärningarna 13:36
David, som på sin tid tjänat Guds vilja, insomnade och förenades med sina fäder och mötte förgängelsen.


Apostlagärningarna 13:37
Men han som Gud uppväckte har inte mött någon förgängelse.


Apostlagärningarna 13:43
Och när man skildes åt efter gudstjänsten gjorde många judar och gudfruktiga proselyter sällskap med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.


Apostlagärningarna 13:46
Men Paulus och Barnabas svarade frimodigt: »Det var ni som först skulle få höra Guds ord förkunnas. Men när ni nu visar det ifrån er och dömer er själva ovärdiga det eviga livet, då vänder vi oss till hedningarna.


Apostlagärningarna 13:50
Men judarna hetsade upp de gudfruktiga kvinnorna av förnäm familj och de ledande männen i staden. De fick i gång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området.


Apostlagärningarna 14:11
När folket såg vad Paulus hade gjort ropade de högt på lykaoniska: »Gudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt.«


Apostlagärningarna 14:15
»Vad tar ni er till? Vi är svaga människor precis som ni. Vi kommer med ett gott budskap till er: ni skall omvända er från dessa maktlösa gudar till den levande Guden, som har gjort himmel och jord och hav och allt vad de rymmer.


Apostlagärningarna 14:22
och styrkte lärjungarna och manade dem att behålla sin tro. »Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike«, sade de.


Apostlagärningarna 14:26
Därifrån seglade de till Antiochia, den plats där man hade överlämnat dem åt Guds nåd inför det uppdrag som de nu hade fullgjort.


Apostlagärningarna 14:27
Efter sin ankomst dit kallade de samman församlingen och berättade om hur mycket Gud hade gjort genom dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna.


Apostlagärningarna 15:4
Vid sin ankomst till Jerusalem togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om hur mycket Gud hade gjort genom dem.


Apostlagärningarna 15:7
Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade: »Mina bröder, ni vet att Gud i forna dagar valde ut mig bland er, så att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro.


Apostlagärningarna 15:8
Gud, som känner allas hjärtan, har vittnat för dem genom att skänka den heliga anden åt dem likaväl som åt oss.


Apostlagärningarna 15:10
Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett sådant ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har orkat bära?


Apostlagärningarna 15:12
Då teg alla, och man lyssnade på Barnabas och Paulus, som berättade om de många tecken och under Gud hade gjort bland hedningarna genom dem.


Apostlagärningarna 15:14
Simon har berättat om att Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn bland hedningarna.


Apostlagärningarna 15:19
Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som omvänder sig till Gud


Apostlagärningarna 15:20
utan bara skriva till dem att de måste avhålla sig från sådant som har orenats genom avgudadyrkan och från otukt, köttet av kvävda djur och blod.


Apostlagärningarna 15:29
att ni avhåller er från kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda djur och otukt. Om ni undviker allt sådant handlar ni rätt. Allt gott!«


Apostlagärningarna 16:10
När han hade haft denna syn försökte vi genast ta oss till Makedonien, ty vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet där.


Apostlagärningarna 16:14
En av dem hette Lydia. Hon var från Thyatira och handlade med purpurtyger, och hon hörde till de gudfruktiga. När hon nu lyssnade öppnade Herren hennes hjärta så att hon tog till sig det som Paulus sade.


Apostlagärningarna 16:17
Hon följde efter Paulus och oss andra och ropade: »De här männen står i den högste Gudens tjänst och förkunnar vägen till frälsning för er.«


Apostlagärningarna 16:25
Vid midnatt höll Paulus och Silas bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna hörde på.


Apostlagärningarna 16:34
Han tog dem med upp i sin bostad och lät duka ett bord, och han och hela hans hushåll visade stor glädje över att ha kommit till tro på Gud.


Apostlagärningarna 17:4
Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Det gjorde också en mängd gudfruktiga greker och inte så få förnäma kvinnor.


Apostlagärningarna 17:13
Men när judarna i Thessalonike fick veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Beroia, gav de sig dit och hetsade upp folket även där.


Apostlagärningarna 17:16
Medan Paulus gick och väntade på dem i Athen blev han upprörd i sitt innersta när han såg alla de avgudabilder som fyllde staden.


Apostlagärningarna 17:17
Han talade i synagogan till judarna och de gudfruktiga och på torget var dag till dem som uppehöll sig där.


Apostlagärningarna 17:18
En del filosofer, både epikureer och stoiker, inlät sig då i diskussion med honom. Några sade: »Vad är det för visdomskorn den där har snappat upp? Vart vill han komma?« Och andra: »Han är tydligen en som vill införa främmande gudar.« Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen.


Apostlagärningarna 17:23
När jag har gått omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er.


Apostlagärningarna 17:24
Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand.


Apostlagärningarna 17:27
Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom — han är ju inte långt borta från någon enda av oss.


Apostlagärningarna 17:29
När vi nu har vårt ursprung i Gud, då får vi inte föreställa oss det gudomliga som något av guld eller silver eller sten, som något en människa har format efter sina idéer och med sin konstfärdighet.


Apostlagärningarna 17:30
En lång tid har Gud haft överseende med okunnigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända sig.


Apostlagärningarna 18:7
Så gick han därifrån och flyttade över till Titius Justus, en gudfruktig man vars hus låg vägg i vägg med synagogan.


Apostlagärningarna 18:11
Paulus stannade kvar där i ett och ett halvt år och undervisade dem om Guds ord.


Apostlagärningarna 18:13
och sade att han förledde människor till att dyrka Gud på ett sätt som stred mot lagen.


Apostlagärningarna 18:21
och tog farväl med orden: »Jag kommer tillbaka till er en annan gång, om Gud vill.« Sedan gick han ombord och lämnade Efesos.


Apostlagärningarna 18:26
Denne man uppträdde nu i synagogan och talade frimodigt. När Priscilla och Aquila hade hört honom tog de sig an honom och gav honom ännu noggrannare kunskap om Guds väg.


Apostlagärningarna 18:27
När han sedan ville fara över till Achaia uppmuntrade bröderna honom och skrev till lärjungarna där att de skulle ta väl emot honom. I Achaia blev han genom Guds nåd till stor hjälp för de troende,


Apostlagärningarna 19:8
I synagogan talade Paulus under tre månader öppet och fritt och sökte övertyga dem om Guds rike.


Apostlagärningarna 19:11
Gud gjorde märkliga under genom Paulus;


Apostlagärningarna 19:26
Men nu både ser och hör ni att den där Paulus har fått en mängd människor att ändra sig, inte bara här i Efesos utan i nästan hela Asien, när han säger att gudar som vi gör med våra händer inte är några gudar.


Apostlagärningarna 19:27
Det är inte bara vårt hantverk som riskerar att få dåligt rykte, vi kan också befara att vår höga gudinna Artemis tempel mister sitt anseende och att hon själv blir berövad sin storhet, hon som hela Asien, ja hela världen, dyrkar.«


Apostlagärningarna 19:37
Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt tempel eller hädat vår gudinna.


Apostlagärningarna 20:21
och jag har enträget uppmanat både judar och greker att omvända sig till Gud och tro på vår herre Jesus.


Apostlagärningarna 20:24
Men jag anser inte att mitt liv har något värde för mig; jag vill bara fullborda mitt lopp och det uppdrag som jag har fått av herren Jesus: att vittna om Guds nåderika evangelium.


Apostlagärningarna 20:27
Ty jag har inte varit rädd för att delge er allt som hör till Guds plan.


Apostlagärningarna 20:28
Ge akt på er själva och på hela den hjord som den heliga anden satt er att ha uppsikt över, för att ni skall vara herdar för Guds församling som han har vunnit åt sig med sin sons blod.


Apostlagärningarna 20:32
Och nu anförtror jag er åt Gud och åt hans nåderika ord, det som kan göra er till hans byggstenar och ge er arvslott bland alla dem som helgats.


Apostlagärningarna 21:19
Sedan han hade hälsat på dem redogjorde han noggrant för allt som Gud hade utfört bland hedningarna genom hans arbete.


Apostlagärningarna 21:20
De prisade Gud för vad de fick höra och sade till Paulus: »Du vet, broder, att det finns tiotusentals troende bland judarna, och alla håller de strängt på lagen.


Apostlagärningarna 21:25
Men när det gäller hedningar som har kommit till tro har vi meddelat vårt beslut: de skall avhålla sig från kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda djur och otukt.«


Apostlagärningarna 22:3
»Jag är själv jude, född i Tarsos i Kilikien men uppfostrad här i staden. Hos Gamaliel har jag fått grundlig undervisning i vår fäderneärvda lag. Jag har kämpat för Guds sak lika ivrigt som ni alla gör i dag.


Apostlagärningarna 22:14
Han sade: ’Våra fäders Gud har utvalt dig till att få kunskap om hans vilja, till att se den Rättfärdige och till att höra hans röst.


Apostlagärningarna 23:1
Paulus såg på rådet och sade: »Mina bröder. Jag har alltid, intill denna dag, tjänat Gud med gott uppsåt.«


Apostlagärningarna 23:3
Men Paulus sade till honom: »Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men mot lagen befaller du dem att slå mig.« —


Apostlagärningarna 23:4
»Förolämpar du Guds överstepräst!« sade de som stod bredvid.


Apostlagärningarna 24:14
Men jag erkänner att jag följer Vägen, som de kallar för en sekt, och att jag på det sättet tjänar våra fäders Gud, samtidigt som jag tror på allt som lagen säger och allt som står skrivet hos profeterna.


Apostlagärningarna 24:15
Jag hyser samma hopp som dessa mina anklagare, att Gud skall låta både rättfärdiga och orättfärdiga stå upp från de döda.


Apostlagärningarna 24:16
Därför strävar också jag efter att alltid ha ett gott samvete gentemot Gud och människor.


Apostlagärningarna 26:6
Vad jag nu står till svars för är hoppet om det som Gud har lovat våra fäder


Apostlagärningarna 26:7
och som vårt folks tolv stammar väntar sig att få se uppfyllt genom att oavlåtligt tjäna Gud dag och natt. Det är för det hoppets skull, kung Agrippa, som jag nu anklagas av judarna.


Apostlagärningarna 26:8
Varför anser man det otroligt bland er att Gud uppväcker döda?


Apostlagärningarna 26:18
för att du skall öppna deras ögon och vända dem från mörkret till ljuset och från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig skall de vinna syndernas förlåtelse och få en plats bland dem som helgats.’


Apostlagärningarna 26:20
Först i Damaskus och Jerusalem och sedan över hela Judeen och inför hedningarna har jag predikat att man måste ångra sig och vända om till Gud och utföra sådana gärningar som svarar mot ångern.


Apostlagärningarna 26:22
Men tack vare Guds hjälp ända till denna dag kan jag stå som vittne inför både hög och låg, och vad jag talar om är ingenting annat än vad profeterna och Mose har förutsagt:


Apostlagärningarna 26:29
»Fort eller långsamt«, svarade Paulus, »Gud give att inte bara du utan alla som i dag lyssnar på mig blir sådana som jag — men utan de här bojorna.«


Apostlagärningarna 27:23
I natt kom nämligen en ängel till mig från den Gud som jag tillhör och som jag tjänar,


Apostlagärningarna 27:24
och han sade: ’Var inte rädd, Paulus. Du skall stå inför kejsaren, och alla som är med dig ombord har Gud skänkt dig!’


Apostlagärningarna 27:25
Var därför vid gott mod! Jag litar på Gud, det blir som han har sagt mig.


Apostlagärningarna 27:35
Sedan tog han ett bröd, tackade Gud inför dem alla, bröt det och började äta.


Apostlagärningarna 28:4
När de infödda såg ormen hänga från handen på honom sade de till varandra: »Den där mannen måste vara en mördare. Han har räddats från havet, men rättvisans gudinna ville inte att han skulle få leva.«


Apostlagärningarna 28:6
De andra trodde att han skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. När de sedan hade väntat en lång stund och sett att ingenting särskilt hände honom slog de om och sade att han var en gud.


Apostlagärningarna 28:15
Bröderna där hade fått besked om oss och kom ända ut till Forum Appii och Tres Tabernae för att möta oss. När Paulus såg dem tackade han Gud och fylldes med tillförsikt.


Apostlagärningarna 28:23
De kom överens om en viss dag, och då infann sig ännu fler hos honom där han bodde. Från morgonen till sena kvällen vittnade han om Guds rike och utlade vad det innebär, och utgående från Moses lag och profeterna sökte han vinna dem för tron på Jesus.


Apostlagärningarna 28:28
Därför skall ni veta att det är till hedningarna som Gud nu har sänt frälsningen. De kommer att lyssna.«


Apostlagärningarna 28:31
och han förkunnade Guds rike och undervisade om herren Jesus Kristus med stor frimodighet och utan att bli hindrad.


Romarbrevet 1:1
Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel, avdelad för att förkunna Guds evangelium,


Romarbrevet 1:2
som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga skrifterna,


Romarbrevet 1:4
och genom sin andes helighet blev insatt som Guds son i makt och välde vid sin uppståndelse från de döda: Jesus Kristus, vår herre.


Romarbrevet 1:7
Jag hälsar er, alla Guds älskade i Rom, kallade att vara hans heliga. Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


Romarbrevet 1:8
Först och främst: jag tackar alltid min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen talar om er tro.


Romarbrevet 1:9
Gud, som jag tjänar med min ande när jag förkunnar evangeliet om hans son, kan vittna om att jag ständigt nämner er i mina böner.


Romarbrevet 1:10
Jag ber att jag äntligen skall få möjlighet att resa till er, om det är Guds vilja.


Romarbrevet 1:16
Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft som räddar var och en som tror, juden främst men också greken.


Romarbrevet 1:17
I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron.


Romarbrevet 1:18
Ty Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet.


Romarbrevet 1:19
Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem.


Romarbrevet 1:20
Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem;


Romarbrevet 1:21
de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades.


Romarbrevet 1:23
De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.


Romarbrevet 1:24
Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra.


Romarbrevet 1:25
De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.


Romarbrevet 1:26
Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt,


Romarbrevet 1:28
Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras,


Romarbrevet 1:30
De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar,


Romarbrevet 1:32
De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.


Romarbrevet 2:2
Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl grundad.


Romarbrevet 2:3
Men du som dömer dem som lever så och ändå själv gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds dom?


Romarbrevet 2:4
Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse?


Romarbrevet 2:5
Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist.


Romarbrevet 2:11
Gud gör inte skillnad på människor.


Romarbrevet 2:13
Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare.


Romarbrevet 2:16
Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evangelium jag har fått från Jesus Kristus, dömer vad som är fördolt hos människan.


Romarbrevet 2:17
Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen, du är stolt över din Gud,


Romarbrevet 2:22
Du fördömer äktenskapsbrott men begår det själv. Du avskyr de hedniska gudarna men drar dig inte för att plundra dem.


Romarbrevet 2:23
Du är stolt över lagen men vanärar Gud genom att överträda den,


Romarbrevet 2:24
ty som det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.


Romarbrevet 2:29
Jude är man i sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.


Romarbrevet 3:2
En stor fördel, på alla sätt. Först och främst: Guds ord anförtroddes åt dem.


Romarbrevet 3:3
Och om nu några har visat sig trolösa, skall då deras trolöshet upphäva Guds trofasthet?


Romarbrevet 3:4
Nej, inte alls: Gud är sann — sedan må varje människa visa sig vara en lögnare; som det står skrivet: Du skall befinnas rättfärdig i dina ord och segra när man anklagar dig.


Romarbrevet 3:5
Och om vår orättfärdighet skall bevisa Guds rättfärdighet, vad innebär då detta? Är kanske Gud mänskligt talat orättvis när han låter sin vrede drabba oss?


Romarbrevet 3:6
Nej, inte alls, ty hur skulle Gud då kunna döma världen?


Romarbrevet 3:7
Men om min lögn ökar Guds härlighet genom att framhäva hans sannfärdighet, varför skall jag då dömas som syndare?


Romarbrevet 3:11
ingen som förstår, ingen som söker Gud.


Romarbrevet 3:18
Hos dem finns ingen fruktan för Gud.


Romarbrevet 3:19
Vi vet att lagens ord riktas till dem som äger lagen, för att varje mun skall tystas och hela världen underkastas Guds dom.


Romarbrevet 3:21
Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om —


Romarbrevet 3:22
en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad.


Romarbrevet 3:23
Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud,


Romarbrevet 3:25
Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han förut hade lämnat synderna ostraffade,


Romarbrevet 3:29
Eller är Gud bara judarnas Gud och inte hedningarnas? Jo, också hedningarnas,


Romarbrevet 3:30
så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro och de oomskurna rättfärdiga genom tro.


Romarbrevet 4:2
Om han blev rättfärdig genom gärningar har han något att vara stolt över. Men inte inför Gud.


Romarbrevet 4:3
Ty vad säger skriften? Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig.


Romarbrevet 4:6
Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar:


Romarbrevet 4:17
som det står skrivet: Jag har gjort dig till fader till många folk, och han är det inför den som han trodde på, Gud, som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det redan fanns.


Romarbrevet 4:20
Inför Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran


Romarbrevet 4:21
och var förvissad om att det Gud har lovat kan han också infria.


Romarbrevet 5:1
Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus.


Romarbrevet 5:2
Han har gett oss tillträde till den nåd som vi nu lever i, och vi är stolta över hoppet att få del av Guds härlighet.


Romarbrevet 5:5
Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden.


Romarbrevet 5:6
Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne.


Romarbrevet 5:8
Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.


Romarbrevet 5:10
Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv.


Romarbrevet 5:11
Ja inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.


Romarbrevet 5:15
men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus.


Romarbrevet 6:10
När han dog, dog han bort från synden, en gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud.


Romarbrevet 6:11
Så skall också ni se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud.


Romarbrevet 6:13
Låt inte synden bruka era lemmar som redskap för orättfärdigheten, utan låt Gud bruka er, ni som ju har återvänt till livet från döden; låt honom använda era lemmar som redskap för rättfärdigheten.


Romarbrevet 6:17
Men Gud vare tack! Ni var slavar under synden men valde att av hela ert hjärta lyda den lära som ni blivit införda i.


Romarbrevet 6:22
Nu däremot, när ni blivit fria från synden men är slavar under Gud, blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv.


Romarbrevet 6:23
Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår herre.


Romarbrevet 7:4
Så är det också med er, mina bröder: ni har dött bort från lagen med Kristi kropp och tillhör nu en annan, honom som blev uppväckt från de döda, och så kan vi bära frukt åt Gud.


Romarbrevet 7:22
i mitt inre bejakar jag ju Guds lag.


Romarbrevet 7:25
Men jag tackar Gud, genom Jesus Kristus, vår herre! Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds lag och med min köttsliga natur syndens lag.


Romarbrevet 8:3
Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan.


Romarbrevet 8:7
Köttets sinnelag innebär ju fiendskap med Gud; det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det.


Romarbrevet 8:8
De som är kvar i sin köttsliga natur kan inte behaga Gud.


Romarbrevet 8:9
Ni däremot är inte kvar i den utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er. Men den som inte har Kristi ande tillhör inte honom.


Romarbrevet 8:14
Alla som leds av ande från Gud är Guds söner.


Romarbrevet 8:16
Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn.


Romarbrevet 8:17
Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet.


Romarbrevet 8:19
Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras.


Romarbrevet 8:21
att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.


Romarbrevet 8:23
Och till och med vi, som har fått Anden som en första gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp.


Romarbrevet 8:27
och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.


Romarbrevet 8:28
Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan.


Romarbrevet 8:31
Vad innebär nu detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss?


Romarbrevet 8:33
Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud frikänner,


Romarbrevet 8:34
vem kan då fälla? Kristus är den som har dött och därtill den som har uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss.


Romarbrevet 8:39
varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.


Romarbrevet 9:4
De är ju israeliterna, som har fått söners rätt, härligheten, förbunden, lagen, gudstjänsten och löftena,


Romarbrevet 9:5
de har fäderna, och från dem kommer Kristus som människa, han som är över allting, gud, välsignad i evighet, amen.


Romarbrevet 9:6
Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer från Israel,


Romarbrevet 9:8
det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom; det är löftets barn som räknas som hans efterkommande.


Romarbrevet 9:11
Innan de var födda och hunnit göra vare sig gott eller ont — Guds beslut att välja fritt skulle stå fast


Romarbrevet 9:14
Vad innebär nu detta? Kan Gud göra orätt? Naturligtvis inte.


Romarbrevet 9:16
Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande.


Romarbrevet 9:20
Men tror du, stackars människa, att du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du mig sådan?


Romarbrevet 9:22
Kanske har Gud, för att visa sin vrede och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som han har gjort för att förstöra i sin vrede?


Romarbrevet 9:26
och på den plats där det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens söner.


Romarbrevet 10:1
Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud är att de skall bli räddade.


Romarbrevet 10:2
Jag kan vittna om ivern i deras gudstro, men de saknar den rätta insikten.


Romarbrevet 10:3
De vet inte vad rättfärdighet från Gud vill säga utan söker hävda sin egen, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.


Romarbrevet 10:9
Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.


Romarbrevet 11:1
Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit sitt folk? Visst inte. Jag är ju själv israelit, ättling till Abraham och av Benjamins stam.


Romarbrevet 11:2
Gud har inte förskjutit sitt folk, som han en gång har utvalt. Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia, då han anklagar Israel inför Gud:


Romarbrevet 11:4
Vad får han för svar från Gud? Jag har sparat åt mig sju tusen män som inte har böjt knä inför Baals bild.


Romarbrevet 11:5
På samma sätt finns det i vår tid en rest som Gud har utvalt av nåd.


Romarbrevet 11:8
som det står skrivet: Gud har gett dem en ande som omtöcknar dem, gett dem ögon som inte kan se och öron som inte kan höra, ända till denna dag.


Romarbrevet 11:21
ty om Gud inte skonade de ursprungliga grenarna skall han inte heller skona dig.


Romarbrevet 11:22
Du ser att Gud är både god och sträng: sträng mot dem som har fallit, god mot dig om du håller fast vid hans godhet; annars blir också du bortskuren.


Romarbrevet 11:23
De andra blir däremot inympade, såvida de inte framhärdar i sin otro. Det står i Guds makt att ympa in dem igen.


Romarbrevet 11:28
Ser man till evangeliet är de Guds fiender, för er skull. Ser man till utkorelsen är de hans älskade, för fädernas skull.


Romarbrevet 11:29
Gud tar inte tillbaka sina gåvor och sin kallelse.


Romarbrevet 11:30
Ni var tidigare olydiga mot Gud men har nu fått förbarmande genom deras olydnad.


Romarbrevet 11:32
Gud har gjort alla till olydnadens fångar för att kunna förbarma sig över alla.


Romarbrevet 11:33
Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar.


Romarbrevet 12:1
Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst.


Romarbrevet 12:2
Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.


Romarbrevet 12:3
I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom.


Romarbrevet 12:13
Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet.


Romarbrevet 12:19
Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren.


Romarbrevet 13:1
Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom.


Romarbrevet 13:2
De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva.


Romarbrevet 13:4
den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda.


Romarbrevet 13:6
Det är ju därför ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant.


Romarbrevet 14:3
Den som vågar äta skall inte förakta den som inte gör det; den som inte vågar äta skall inte döma den som vågar, Gud har ju godtagit honom.


Romarbrevet 14:6
Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter avstår med tanke på Herren, och han tackar också Gud.


Romarbrevet 14:10
Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol.


Romarbrevet 14:11
Ty det är skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall alla knän böjas, och alla tungor skall prisa Gud.


Romarbrevet 14:12
Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.


Romarbrevet 14:17
Ty Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden.


Romarbrevet 14:18
Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir uppskattad av människor.


Romarbrevet 14:20
Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är rent men är inte bra för den som äter och kommer på fall.


Romarbrevet 14:22
Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud. Salig den som inte behöver döma sig själv för det val han träffar.


Romarbrevet 15:5
Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja,


Romarbrevet 15:6
så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader.


Romarbrevet 15:7
Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära.


Romarbrevet 15:8
Jag menar: Kristus blev de omskurnas tjänare för att visa att Gud är sannfärdig och bekräfta de löften som getts åt fäderna,


Romarbrevet 15:9
och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna, och ditt namn skall jag lovsjunga.


Romarbrevet 15:13
Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.


Romarbrevet 15:15
Ändå har jag skrivit till er, ibland lite väl uppriktigt, och påmint er om en del saker. Jag har gjort det därför att Gud i sin nåd


Romarbrevet 15:16
gett mig uppdraget att gå ut till hedningarna som Kristi Jesu tempelpräst och i helig tjänst förvalta Guds evangelium. Så skall hedningarna bli ett offer som är helgat genom den heliga anden och som Gud därför tar emot.


Romarbrevet 15:17
Det är alltså tack vare Kristus Jesus som jag kan berömma mig av vad jag gör inför Gud.


Romarbrevet 15:30
För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som Anden ger uppmanar jag er, bröder, att bistå mig i min kamp genom att be till Gud för mig,


Romarbrevet 15:32
Då kan jag komma till er med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill.


Romarbrevet 15:33
Fridens Gud är med er alla, amen.


Romarbrevet 16:20
Fridens Gud skall snart låta Satan krossas under era fötter. Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla.


Romarbrevet 16:26
men nu har uppenbarats och på den evige Gudens befallning gjorts känd med hjälp av profetiska skrifter för att alla folk skall föras till lydnad i tron —


Romarbrevet 16:27
honom, den Gud som ensam är vis, tillhör härligheten, genom Jesus Kristus, i evighet, amen.


1 Korinthierbrevet 1:1
Från Paulus, genom Guds vilja kallad att vara Kristi Jesu apostel, och från vår broder Sosthenes


1 Korinthierbrevet 1:2
till Guds församling i Korinth, till dem som helgats genom Kristus Jesus och kallats att vara heliga tillsammans med alla dem på varje plats som åkallar vår herre Jesu Kristi namn, deras och vår herre.


1 Korinthierbrevet 1:3
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


1 Korinthierbrevet 1:4
Jag tackar alltid min Gud för att han har gett er sin nåd genom Kristus Jesus.


1 Korinthierbrevet 1:9
Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin son Jesus Kristus, vår herre.


1 Korinthierbrevet 1:18
Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.


1 Korinthierbrevet 1:20
Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap?


1 Korinthierbrevet 1:21
Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom dårskapen i förkunnelsen rädda dem som tror.


1 Korinthierbrevet 1:24
men för de kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet.


1 Korinthierbrevet 1:25
Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna.


1 Korinthierbrevet 1:27
Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam,


1 Korinthierbrevet 1:28
och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till,


1 Korinthierbrevet 1:29
så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud.


1 Korinthierbrevet 1:30
Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet.


1 Korinthierbrevet 2:1
När jag kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältalighet och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er.


1 Korinthierbrevet 2:5
er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft.


1 Korinthierbrevet 2:7
Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet.


1 Korinthierbrevet 2:9
Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom.


1 Korinthierbrevet 2:10
Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.


1 Korinthierbrevet 2:11
Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud.


1 Korinthierbrevet 2:12
Och vi har inte fått världens ande utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss.


1 Korinthierbrevet 2:14
Den oandlige tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.


1 Korinthierbrevet 3:6
Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.


1 Korinthierbrevet 3:7
Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten.


1 Korinthierbrevet 3:9
Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.


1 Korinthierbrevet 3:10
Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger.


1 Korinthierbrevet 3:16
Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er?


1 Korinthierbrevet 3:17
Om någon förstör Guds tempel skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet.


1 Korinthierbrevet 3:19
Ty denna världens vishet är dårskap i Guds ögon. Det står skrivet: Han snärjer de visa i deras slughet,


1 Korinthierbrevet 3:23
Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.


1 Korinthierbrevet 4:1
Vi bör alltså betraktas som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter.


1 Korinthierbrevet 4:5
Fäll därför ingen dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret och avslöja allt som människorna har i sinnet. Och då får var och en sitt beröm från Gud.


1 Korinthierbrevet 4:9
Det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar sist av alla, som dödsdömda; vi står på arenan inför hela världen, inför både änglar och människor.


1 Korinthierbrevet 4:20
för Guds rike är inte ord, utan kraft.


1 Korinthierbrevet 5:10
Jag menade inte alla som är otuktiga här i världen, inte alla själviska och utsugare och avgudadyrkare; i så fall hade ni fått lämna världen.


1 Korinthierbrevet 5:11
Nej, vad jag skrev till er var att ni inte får ha något att göra med den som kallas broder men som förfaller till otukt, själviskhet, avgudadyrkan, ovettigt tal, fylleri och utsugning. Ni får inte äta tillsammans med honom.


1 Korinthierbrevet 5:13
De utomstående skall Gud döma. Gör er av med den som är ond.


1 Korinthierbrevet 6:9
Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män,


1 Korinthierbrevet 6:10
inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare — ingen sådan får ärva Guds rike.


1 Korinthierbrevet 6:11
Så har somliga av er levt, men ni har låtit tvätta er rena, ni har helgats och gjorts rättfärdiga genom herren Jesu Kristi namn och genom vår Guds ande.


1 Korinthierbrevet 6:13
Maten är till för magen och magen för maten, tills Gud gör båda överflödiga. Men kroppen är inte till för otukt utan för Herren, och Herren är till för kroppen.


1 Korinthierbrevet 6:14
Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt skall han uppväcka oss.


1 Korinthierbrevet 6:19
Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den heliga anden, som ni har inom er och som ni har fått från Gud? Ni tillhör inte er själva.


1 Korinthierbrevet 6:20
Gud har köpt er och priset är betalt. Ära då Gud med er kropp.


1 Korinthierbrevet 7:7
Helst ville jag att alla levde som jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.


1 Korinthierbrevet 7:15
Men om den som inte tror vill skilja sig, så må han göra det. I sådana fall är den troende brodern eller systern inte bunden. Gud har kallat er att leva i frid,


1 Korinthierbrevet 7:17
I övrigt skall var och en leva med den lott som Herren har tilldelat honom, sådan han var då Gud kallade honom. Det är den regel jag ger alla församlingar.


1 Korinthierbrevet 7:19
Omskärelse eller förhud, det är likgiltigt, vad som betyder något är att man håller Guds bud.


1 Korinthierbrevet 7:23
Gud har köpt er och priset är betalt; bli inte slavar under människor.


1 Korinthierbrevet 7:24
Bröder, var och en skall inför Gud förbli vad han var när han blev kallad.


1 Korinthierbrevet 7:40
Men långt bättre är det för henne om hon förblir som hon är, det är min uppfattning, och jag menar att även jag har Guds ande.


1 Korinthierbrevet 8:3
men den som har kärlek, han är känd av Gud.


1 Korinthierbrevet 8:4
När det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud än den ende.


1 Korinthierbrevet 8:5
Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden — och det finns ju många gudar och många herrar —


1 Korinthierbrevet 8:6
så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.


1 Korinthierbrevet 8:7
Denna kunskap finns dock inte hos alla. Somliga sitter så fast i sin gamla avgudatro att de äter köttet just som offerkött, och det tynger deras samvete, osäkert som det är.


1 Korinthierbrevet 8:8
Men det är inte maten som kommer att föra oss till Gud. Vi förlorar inget om vi inte äter, vinner heller inget om vi äter.


1 Korinthierbrevet 8:10
För om någon får se hur du som äger kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, kan han då inte bli så styrkt i sitt samvete att han äter offerkött fast han är osäker?


1 Korinthierbrevet 9:9
Det står ju i Moses lag: Du skall inte binda ihop munnen på oxen som tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar?


1 Korinthierbrevet 9:21
För att vinna dem som är utan lag har jag för dem varit som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag.


1 Korinthierbrevet 10:5
Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen.


1 Korinthierbrevet 10:7
Bli inte avgudadyrkare som många av dem blev. Om dem står det i skriften: Folket slog sig ner för att äta och dricka och steg sedan upp och förlustade sig.


1 Korinthierbrevet 10:13
Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.


1 Korinthierbrevet 10:14
Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära.


1 Korinthierbrevet 10:19
Vad vill jag säga med detta? Att det som offras till avgudar är något i sig eller att avgudar är något?


1 Korinthierbrevet 10:20
Nej, men att det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna.


1 Korinthierbrevet 10:30
Äter jag med tacksamhet, varför skall jag klandras för det som jag tackar Gud för?


1 Korinthierbrevet 10:31
Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.


1 Korinthierbrevet 10:32
Väck inte anstöt vare sig bland judar eller greker eller inom Guds församling.


1 Korinthierbrevet 11:3
Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.


1 Korinthierbrevet 11:7
En man behöver ju inte ha något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en avglans av mannen,


1 Korinthierbrevet 11:12
Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.


1 Korinthierbrevet 11:13
Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud barhuvad?


1 Korinthierbrevet 11:16
Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar.


1 Korinthierbrevet 11:22
Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni jag skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget beröm.


1 Korinthierbrevet 11:24
tackade Gud, bröt det och sade: »Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig.«


1 Korinthierbrevet 12:2
Ni vet att när ni var hedningar drogs ni viljelöst med, bort till de stumma avgudarna.


1 Korinthierbrevet 12:3
Därför vill jag att ni skall förstå att ingen som är fylld av Guds ande säger: »Förbannelse över Jesus«, och att ingen kan säga: »Jesus är herre«, om han inte är fylld av den heliga anden.


1 Korinthierbrevet 12:6
Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt.


1 Korinthierbrevet 12:18
Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville.


1 Korinthierbrevet 12:24
något som de anständiga delarna inte behöver. Men när Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt ärade,


1 Korinthierbrevet 12:28
I sin församling har Gud gjort några till apostlar, andra till profeter, andra till lärare; åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal.


1 Korinthierbrevet 13:12
Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.


1 Korinthierbrevet 14:2
Ty den som talar med tungor talar inte till människor utan till Gud; ingen förstår honom, i sin ande talar han hemligheter.


1 Korinthierbrevet 14:18
Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er,


1 Korinthierbrevet 14:23
Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så säger de: »Ni är galna.«


1 Korinthierbrevet 14:25
och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: »Hos er finns verkligen Gud.«


1 Korinthierbrevet 14:28
Finns det ingen uttolkare skall tungotalaren tiga vid sammankomsterna och tala till sig själv och till Gud.


1 Korinthierbrevet 14:33
Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom överallt i de heligas församlingar


1 Korinthierbrevet 14:36
Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit?


1 Korinthierbrevet 15:9
Jag är ju den allra minste av apostlarna, inte värdig att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling.


1 Korinthierbrevet 15:10
Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förspilld. Jag har arbetat mer än någon av dem, fast inte jag själv, utan Guds nåd som har varit med mig.


1 Korinthierbrevet 15:15
Och då visar det sig att vi har vittnat falskt om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han har uppväckt Kristus, som han ju inte kan ha uppväckt om det är sant att de döda inte uppstår.


1 Korinthierbrevet 15:24
Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har han förintat varje välde och varje makt och kraft,


1 Korinthierbrevet 15:28
Men när allt har lagts under honom skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt, överallt.


1 Korinthierbrevet 15:34
Nyktra till på allvar och synda inte mer! Det finns ju några som inte vill veta något om Gud, det säger jag till er skam.


1 Korinthierbrevet 15:38
Men Gud ger det den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt.


1 Korinthierbrevet 15:50
Men det vill jag ha sagt, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva oförgänglighet.


1 Korinthierbrevet 15:57
Gud vare tack som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus.


2 Korinthierbrevet 1:1
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, och från vår broder Timotheos till Guds församling i Korinth och till alla heliga runt om i Achaia.


2 Korinthierbrevet 1:2
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


2 Korinthierbrevet 1:3
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader, barmhärtighetens fader och all trösts Gud.


2 Korinthierbrevet 1:4
Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt.


2 Korinthierbrevet 1:9
Men en dödsdom har vi alltid haft inom oss, för att vi inte skulle förlita oss på oss själva utan på den Gud som uppväcker de döda.


2 Korinthierbrevet 1:11
Och ni skall hjälpa till med er bön för oss, så att det blir många som tackar Gud för den nåd vi får genom mångas medverkan.


2 Korinthierbrevet 1:12
Detta är vår stolthet: att vårt samvete kan vittna om att vi inte har styrts av världslig vishet utan av Guds nåd; vi har här i världen och särskilt mot er uppträtt med den heliga renhet som kommer från Gud.


2 Korinthierbrevet 1:18
Gud kan gå i god för att vad jag säger till er inte är både ja och nej.


2 Korinthierbrevet 1:19
Guds son, Kristus Jesus, som vi har förkunnat bland er, jag och Silvanus och Timotheos, han var inte både ja och nej, i honom finns bara ett ja.


2 Korinthierbrevet 1:20
Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom. Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära.


2 Korinthierbrevet 1:21
Det är Gud som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss;


2 Korinthierbrevet 1:23
Jag tar Gud till vittne och sätter mitt liv i pant på att det är för att skona er som jag ännu inte har kommit till Korinth.


2 Korinthierbrevet 2:14
Gud vare tack som genom Kristus alltid för mig med i sitt triumftåg och överallt låter mig sprida kristuskunskapens doft.


2 Korinthierbrevet 2:15
Ty till Guds ära är jag en kristusdoft bland dem som räddas och bland dem som går förlorade,


2 Korinthierbrevet 2:17
Jag är ju inte som de många som schackrar med Guds ord, nej, jag förkunnar det oförfalskat, som det kommer från Gud, inför Gud och i Kristi tjänst.


2 Korinthierbrevet 3:3
Det är ju uppenbart att ni är ett brev från Kristus, utskrivet av mig, inte med bläck utan med den levande Gudens ande, inte på tavlor av sten utan i era hjärtan, på tavlor av kött och blod.


2 Korinthierbrevet 3:4
En sådan tillit till Gud har jag genom Kristus.


2 Korinthierbrevet 3:5
Det är inte så att jag skulle förmå tänka ut något på egen hand, något som kommer från mig. Nej, min förmåga kommer från Gud.


2 Korinthierbrevet 4:1
När jag genom Guds barmhärtighet har denna tjänst, ger jag alltså inte upp.


2 Korinthierbrevet 4:2
Jag avhåller mig från allt skamligt smussel, jag använder inga knep och förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och överlåter i Guds åsyn åt varje människa att själv bedöma mig.


2 Korinthierbrevet 4:4
Ty denna världens gud har förblindat förståndet hos dem som inte tror, så att de inte ser ljuset från evangeliet om härligheten hos Kristus, Guds avbild.


2 Korinthierbrevet 4:6
Ty Gud, som sade: »Ljus skall lysa ur mörkret«, har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus.


2 Korinthierbrevet 4:7
Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.


2 Korinthierbrevet 4:15
Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära.


2 Korinthierbrevet 5:1
Vi vet att då det tält som är vår jordiska boning rivs ner har Gud en byggnad åt oss i himlen, en evig boning som inte är gjord av människohand.


2 Korinthierbrevet 5:5
Gud har själv skapat oss just för detta, och som en borgen har han gett oss Anden.


2 Korinthierbrevet 5:11
Jag vet alltså vad fruktan för Herren är och försöker därför vinna människor; Gud vet hurdan jag är, och jag hoppas att ni också gör det innerst inne.


2 Korinthierbrevet 5:13
Har jag varit i extas, är det för Gud. Är jag sansad, är det för er.


2 Korinthierbrevet 5:18
Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig genom Kristus och ställt mig i försoningens tjänst.


2 Korinthierbrevet 5:19
Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budskapet om denna försoning.


2 Korinthierbrevet 5:20
Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud.


2 Korinthierbrevet 5:21
Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.


2 Korinthierbrevet 6:1
Som Guds medhjälpare uppmanar jag er också att inte kasta bort den nåd ni tar emot från Gud.


2 Korinthierbrevet 6:4
Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till: med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd,


2 Korinthierbrevet 6:7
sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar,


2 Korinthierbrevet 6:16
Hur kan Guds tempel förlikas med avgudar? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo och vandra mitt ibland dem och vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.


2 Korinthierbrevet 7:1
Mina kära barn, detta är de löften vi har. Låt oss därför rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighet.


2 Korinthierbrevet 7:6
Men Gud som tröstar de förödmjukade tröstade mig genom att Titus kom,


2 Korinthierbrevet 7:9
Men nu gläder jag mig, inte över att ni blev bedrövade utan över att sorgen ledde till omvändelse. Ni blev ju bedrövade på det sätt som Gud vill och har därför inte lidit någon skada genom mig.


2 Korinthierbrevet 7:10
En sorg efter Guds vilja leder till en omvändelse som ger frälsning och som ingen behöver ångra, medan världens sätt att sörja leder till död.


2 Korinthierbrevet 7:11
Just detta att ni kom att känna en sorg efter Guds vilja — vilken hängivenhet har det inte medfört bland er, vilka förklaringar, vilken harm, vilken oro, vilken längtan, vilken iver, vilken räfst. På alla sätt har ni gjort er skuldfria i den här saken.


2 Korinthierbrevet 7:12
Om jag skrev till er var det alltså inte med tanke på den som gjort orätt, inte heller med tanke på den som lidit orätt, utan för att ni själva inför Gud skulle se med vilken iver ni sluter upp bakom mig.


2 Korinthierbrevet 8:1
Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud.


2 Korinthierbrevet 8:5
Och de gav inte bara det jag hade hoppats — efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig.


2 Korinthierbrevet 8:16
Gud vare tack som har låtit Titus känna samma hängivenhet för er.


2 Korinthierbrevet 9:7
Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.


2 Korinthierbrevet 9:8
Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål.


2 Korinthierbrevet 9:11
Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan.


2 Korinthierbrevet 9:12
Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda.


2 Korinthierbrevet 9:13
När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla.


2 Korinthierbrevet 9:14
De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er.


2 Korinthierbrevet 9:15
Gud vare tack för hans oerhörda gåva.


2 Korinthierbrevet 10:4
Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader


2 Korinthierbrevet 10:5
och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus


2 Korinthierbrevet 10:13
Men när jag berömmer mig gör jag det inte måttlöst utan använder den måttstock som Gud har tilldelat mig: att jag skulle nå fram ända till er.


2 Korinthierbrevet 11:2
Jag vakar över er lika svartsjukt som Gud, jag har ju trolovat er med en enda man, Kristus, och vill överlämna en ren jungfru till honom.


2 Korinthierbrevet 11:7
Var det rent av en synd jag begick när jag gjorde mig ödmjuk för att ni skulle upphöjas och förkunnade Guds evangelium för er utan ersättning?


2 Korinthierbrevet 11:11
Varför handlar jag så? För att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör.


2 Korinthierbrevet 11:31
Vår herre Jesu Gud och fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.


2 Korinthierbrevet 12:2
Jag vet en man som lever i Kristus och som för fjorton år sedan — om det nu var med kroppen eller utan den vet jag inte, men Gud vet det — han blev i alla fall uppryckt till den tredje himlen.


2 Korinthierbrevet 12:3
Och jag vet att den mannen — om med kroppen eller utan, det vet bara Gud —


2 Korinthierbrevet 12:19
Nu tänker ni väl hela tiden att jag försvarar mig mot er. Nej, det är inför Gud och i Kristi tjänst jag talar; alltsammans syftar till att uppbygga er, mina kära.


2 Korinthierbrevet 12:21
Måtte min Gud inte än en gång förödmjuka mig när jag kommer till er, och måtte jag slippa sörja över de många som har syndat och ännu inte omvänt sig från orenheten, otukten och utsvävningarna som de har levat i.


2 Korinthierbrevet 13:4
När han blev korsfäst var han svag, men han lever genom Guds kraft. Vi är också svaga med honom, men vi skall leva tillsammans med honom genom Guds kraft, som ni skall få känna.


2 Korinthierbrevet 13:7
Jag ber till Gud att ni inte skall göra något som är ont, inte för att jag skall visa mig hålla måttet, utan för att ni skall göra det som är gott; sedan får det gärna se ut som om jag inte höll måttet.


2 Korinthierbrevet 13:11
Gläd er nu, mina bröder, och låt mina förmaningar göra er alltmer felfria, var eniga och håll fred, så skall kärlekens och fridens Gud vara med er.


2 Korinthierbrevet 13:13
Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla.


Galaterbrevet 1:1
Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud fadern som uppväckt honom från de döda.


Galaterbrevet 1:3
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus,


Galaterbrevet 1:4
som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och faders vilja.


Galaterbrevet 1:10
Är det människor jag nu vill vinna för mig — eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags skulle jag inte vara Kristi tjänare.


Galaterbrevet 1:13
Ni har ju hört hur jag förut levde som lagtrogen jude, hur jag hänsynslöst förföljde Guds församling och försökte utrota den.


Galaterbrevet 1:20
Vad jag skriver är sant, det tar jag Gud till vittne på.


Galaterbrevet 1:24
Och man prisade Gud för min skull.


Galaterbrevet 2:6
Och de som ansågs vara något — vad de en gång varit frågar jag inte efter, Gud tar inte hänsyn till person — inte heller dessa ansedda ville ålägga mig något mera.


Galaterbrevet 2:19
Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med Kristus,


Galaterbrevet 2:20
men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.


Galaterbrevet 2:21
Jag kastar inte bort Guds nåd; om lagen kunde ge rättfärdighet hade ju Kristus inte behövt dö.


Galaterbrevet 3:6
Se på Abraham: Han trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig.


Galaterbrevet 3:8
Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna rättfärdiga på grund av deras tro, och därför lät den redan Abraham få budskapet: Alla folk skall bli välsignade genom dig.


Galaterbrevet 3:11
Och klart är att ingen blir rättfärdig i Guds ögon genom lagen, ty den rättfärdige skall leva genom tron,


Galaterbrevet 3:17
Jag menar: ett testamente som Gud själv en gång har förklarat giltigt kan inte upphävas av den fyrahundratrettio år yngre lagen, så att löftet skulle sättas ur kraft.


Galaterbrevet 3:18
Om arvet berodde på lagen kunde det ju inte längre bero på löftet. Men nu är det genom sitt löfte som Gud har skänkt arvet åt Abraham.


Galaterbrevet 3:20
Och förmedlaren företräder fler än en, men Gud är en.


Galaterbrevet 3:21
Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde skänka liv hade rättfärdigheten verkligen berott av lagen.


Galaterbrevet 3:26
Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus.


Galaterbrevet 4:4
Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen,


Galaterbrevet 4:6
Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: »Abba! Fader!«


Galaterbrevet 4:7
Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.


Galaterbrevet 4:8
Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar.


Galaterbrevet 4:9
Men nu när ni känner Gud, eller rättare, när Gud känner er, hur kan ni nu vända tillbaka till dessa svaga och ömkliga makter och vilja bli deras slavar igen?


Galaterbrevet 4:14
Min kroppsliga svaghet frestade er inte till förakt eller motvilja, utan ni tog emot mig som en ängel från Gud, ja, som Kristus Jesus.


Galaterbrevet 5:20
avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier,


Galaterbrevet 5:21
maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike.


Galaterbrevet 6:7
Låt inte bedra er, Gud lurar man inte: vad man sår får man också skörda.


Galaterbrevet 6:16
Frid och förbarmande åt dem som vill leva efter denna ordning, åt Guds Israel.


Efesierbrevet 1:1
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, till de heliga som bor i Efesos och som lever i tron på Kristus Jesus.


Efesierbrevet 1:2
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


Efesierbrevet 1:3
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. Han har välsignat oss med all den andliga välsignelse som genom Kristus finns i himlen,


Efesierbrevet 1:8
med vilken Gud har låtit all vishet och klokhet flöda över oss.


Efesierbrevet 1:12
vi skall vara Gud till pris och ära, vi som redan på förhand hade satt vårt hopp till Kristus.


Efesierbrevet 1:14
Den är en borgen för vårt arv, att Guds folk skall bli friköpt och Gud få pris och ära.


Efesierbrevet 1:15
Jag upphör därför aldrig att tacka Gud för er när jag nämner er i mina böner, sedan jag nu har hört om er tro på herren Jesus och er kärlek till alla de heliga.


Efesierbrevet 1:17
Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom.


Efesierbrevet 2:4
Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek


Efesierbrevet 2:8
Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det.


Efesierbrevet 2:10
Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till.


Efesierbrevet 2:12
kom ihåg att ni på den tiden var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen.


Efesierbrevet 2:16
I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin person dödade fiendskapen.


Efesierbrevet 2:19
Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud.


Efesierbrevet 2:22
genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud.


Efesierbrevet 3:2
ni har ju hört om Guds plan med den nåd han gav mig med tanke på er;


Efesierbrevet 3:7
Och evangeliets tjänare har jag blivit genom den nådegåva som Gud ger mig med sin kraft och styrka.


Efesierbrevet 3:9
och att upplysa alla om planen med den hemlighet som från världens början varit dold hos Gud, som har skapat allt.


Efesierbrevet 3:10
Nu skulle härskarna och makterna i himlarymderna genom kyrkan få kunskap om Guds vishet i hela dess mångfald.


Efesierbrevet 3:12
Genom honom och med den tillförsikt vi hämtar ur tron på honom kan vi frimodigt nalkas Gud.


Efesierbrevet 3:19
och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.


Efesierbrevet 4:6
en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.


Efesierbrevet 4:13
tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet.


Efesierbrevet 4:18
deras förstånd förmörkat, och de står utanför det liv som Gud ger därför att de behärskas av okunnighet och är förstockade i sina hjärtan.


Efesierbrevet 4:24
och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till.


Efesierbrevet 4:30
Gör inte Guds heliga ande bedrövad, den är sigillet som utlovar frihetens dag åt er.


Efesierbrevet 4:32
Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.


Efesierbrevet 5:1
Ta alltså Gud till föredöme, som hans älskade barn.


Efesierbrevet 5:2
Lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för vår skull som en offergåva, ett välluktande offer åt Gud.


Efesierbrevet 5:4
Inte heller oanständigt och tanklöst eller lättsinnigt tal — sådant passar sig inte — utan bara tacksägelse till Gud.


Efesierbrevet 5:5
Ni vet ju mycket väl att ingen kan få del i Kristi och Guds rike om han är otuktig eller oren eller självisk, alltså avgudadyrkare.


Efesierbrevet 5:6
Låt ingen lura er med tomma ord, det är sådant som drar Guds vrede över olydnadens människor.


Efesierbrevet 5:20
och tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu Kristi namn.


Efesierbrevet 6:6
Var inte inställsamma ögontjänare, utan var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja.


Efesierbrevet 6:11
Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp.


Efesierbrevet 6:13
Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt.


Efesierbrevet 6:17
och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord.


Efesierbrevet 6:23
Frid och den kärlek som hör tron till åt er, bröder, från Gud fadern och herren Jesus Kristus.


Filipperbrevet 1:2
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


Filipperbrevet 1:3
Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er,


Filipperbrevet 1:8
Gud kan vittna om att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet.


Filipperbrevet 1:11
fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och pris.


Filipperbrevet 1:14
och de flesta av bröderna har genom min fångenskap stärkts i sin tro på Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mera oförskräckt än förut.


Filipperbrevet 1:28
och aldrig någonsin låter er skrämmas av motståndarna. Det gör klart för dem att de skall gå under och ni räddas, som en gåva från Gud.


Filipperbrevet 2:6
Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud


Filipperbrevet 2:9
Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn,


Filipperbrevet 2:11
och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.


Filipperbrevet 2:13
Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte.


Filipperbrevet 2:15
så att ni blir oförvitliga och rena, Guds fläckfria barn mitt i ett ont och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor på himlen


Filipperbrevet 2:17
Ja, även om mitt blod skulle utgjutas när jag bär fram er tro som ett offer till Gud är jag glad och gläds med er alla.


Filipperbrevet 2:27
Och sjuk var han verkligen, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig, så att jag skulle slippa uppleva sorg på sorg.


Filipperbrevet 3:3
Ty omskärelsen, det är vi som tjänar Gud i vår ande och har vår stolthet i Kristus Jesus och inte förlitar oss på något yttre,


Filipperbrevet 3:9
och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror.


Filipperbrevet 3:14
och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.


Filipperbrevet 3:15
Det är så vi skall tänka, alla vi fullkomliga. Och har ni en annan mening på någon punkt skall Gud upplysa er även där.


Filipperbrevet 3:19
de lever så att de slutar i fördärvet, deras gud är buken och sin ära får de genom könet, dessa som bara tänker på det jordiska.


Filipperbrevet 4:6
Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.


Filipperbrevet 4:7
Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.


Filipperbrevet 4:9
Vad ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er.


Filipperbrevet 4:18
Jag har fått vad jag skall ha och mer än det. Jag har fullt upp av allt nu när jag genom Epafroditos har fått det som ni skickade mig — en rökelsedoft, ett offer som Gud tar emot med välbehag.


Filipperbrevet 4:19
Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov.


Filipperbrevet 4:20
Härligheten tillhör vår Gud och fader i evigheters evighet, amen.


Kolosserbrevet 1:1
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel,


Kolosserbrevet 1:2
och från vår broder Timotheos till de heliga i Kolossai, våra bröder som lever i tron på Kristus. Nåd och frid från Gud, vår fader.


Kolosserbrevet 1:3
Vi tackar alltid Gud, vår herre Jesu Kristi fader, var gång vi ber för er,


Kolosserbrevet 1:6
som har nått fram till er liksom det bär frukt och växer till i hela världen; så har det gjort hos er också ända sedan den dag då ni först hörde det och fick kunskap om Guds nåd sådan den verkligen är.


Kolosserbrevet 1:9
Från den dag då vi fick höra detta har vi därför ständigt bett för er. Vår bön är att ni skall fyllas av kunskap om Guds vilja, med all andlig vishet och insikt,


Kolosserbrevet 1:10
så att ni kan leva värdigt Herren och på allt sätt behaga honom med alla slags goda gärningar när ni bär frukt och växer till i kunskapen om Gud.


Kolosserbrevet 1:15
Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen,


Kolosserbrevet 1:19
ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom


Kolosserbrevet 1:25
Dess tjänare har jag blivit, enligt det uppdrag som Gud har gett mig för er skull: att låta Guds ord nå sin fullbordan.


Kolosserbrevet 1:27
Gud ville låta dem veta vilken härlig skatt hedningarna har i denna hemlighet: Kristus finns hos er, hoppet om härligheten.


Kolosserbrevet 2:2
för att de skall styrkas i sina hjärtan, förenas i kärlek och nå fram till hela den djupa och rika insikt som är kunskapen om Guds hemlighet, Kristus;


Kolosserbrevet 2:9
Ty i honom har hela den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning.


Kolosserbrevet 2:12
när ni begravdes med honom i dopet. I dopet har ni också uppstått med honom genom tron på kraften hos Gud som uppväckte honom från de döda.


Kolosserbrevet 2:13
Och ni, som var döda genom era överträdelser och ert oomskurna tillstånd, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att han förlät oss alla våra överträdelser


Kolosserbrevet 2:19
och håller sig inte till honom som är huvudet och som försörjer hela kroppen och binder ihop den med leder och senor, så att den växer som Gud vill.


Kolosserbrevet 3:1
Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida.


Kolosserbrevet 3:3
Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud.


Kolosserbrevet 3:5
Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi.


Kolosserbrevet 3:6
Sådant framkallar Guds vrede,


Kolosserbrevet 3:12
Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.


Kolosserbrevet 3:16
Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan.


Kolosserbrevet 3:17
Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.


Kolosserbrevet 4:3
Be då också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att jag kan predika hemligheten med Kristus — det är för den jag är fängslad —


Kolosserbrevet 4:11
Jesus, han som kallas Justus, hälsar också. Av de omskurna är dessa de enda som arbetar tillsammans med mig för Guds rike, och de har gett mig stöd och uppmuntran.


Kolosserbrevet 4:12
Hälsningar från Epafras, som ju är en av er. Han tjänar Kristus Jesus och kämpar alltid för er i sina böner för att ni skall stå fasta och vara fullkomliga och helt uppfyllda av Guds vilja.


1 Thessalonikerbrevet 1:1
Från Paulus, Silvanus och Timotheos till församlingen i Thessalonike som lever i Gud fadern och herren Jesus Kristus. Nåd och frid.


1 Thessalonikerbrevet 1:2
Vi tackar alltid Gud för er alla och nämner er ständigt i våra böner,


1 Thessalonikerbrevet 1:3
ty vi tänker på vad ni uträttar i tron, hur ni uppoffrar er i kärleken och hur ni håller ut i hoppet till vår herre Jesus Kristus inför Gud, vår fader.


1 Thessalonikerbrevet 1:4
Gud älskar er, bröder, och vi vet att han har utvalt er.


1 Thessalonikerbrevet 1:8
Ni har fått Herrens ord att höras, och inte bara i Makedonien och Achaia: överallt har man hört talas om er tro på Gud, och vi behöver inte säga någonting.


1 Thessalonikerbrevet 1:9
Alla berättar av sig själva om vad vårt besök hos er ledde till, hur ni vände er från avgudarna till Gud för att tjäna den levande och sanne Guden


1 Thessalonikerbrevet 2:2
Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och förödmjukats i Filippi, men vår Gud gav oss mod att predika hans evangelium för er trots hårt motstånd.


1 Thessalonikerbrevet 2:4
Gud har funnit oss värdiga att anförtros evangeliet, och därför talar vi som vi gör; det är inte människor vi vill vara till lags, utan Gud, som prövar våra hjärtan.


1 Thessalonikerbrevet 2:5
Vi har aldrig farit med smicker, det vet ni, eller haft någon baktanke på egen fördel — Gud är vårt vittne —


1 Thessalonikerbrevet 2:8
Av ömhet för er ville vi gärna ge er inte bara Guds evangelium utan också våra egna liv, så kära hade ni blivit för oss.


1 Thessalonikerbrevet 2:9
Ni minns ju, bröder, hur vi slet och släpade; dag och natt arbetade vi för att inte behöva ligga någon av er till last när vi förkunnade Guds evangelium för er.


1 Thessalonikerbrevet 2:10
Ni, och Gud, kan vittna om hur heligt, rätt och oförvitligt vi handlade mot er som tror.


1 Thessalonikerbrevet 2:11
Ni vet att vi förmanade och uppmuntrade varenda en av er som en far sina barn och enträget vädjade till er att leva ett liv värdigt den Gud som kallar er till sitt rike och sin härlighet.


1 Thessalonikerbrevet 2:13
Därför tackar vi också ständigt Gud för att ni lyssnade till Guds ord i vår predikan och tog emot det, inte som ett människoord utan som vad det verkligen är: Guds ord, som också visar sin kraft hos er troende.


1 Thessalonikerbrevet 2:14
Ni, bröder, har ju följt exemplet från Guds församlingar i Judeen som lever i Kristus Jesus. Vad de har fått utstå av judarna, det har ni fått utstå av era landsmän.


1 Thessalonikerbrevet 2:15
Judarna dödade herren Jesus liksom de dödade profeterna, och oss har de förföljt. De trotsar Gud och är fiender till hela mänskligheten,


1 Thessalonikerbrevet 2:16
eftersom de försöker hindra oss från att predika för hedningarna och hjälpa dem att bli räddade. Så fyller de ständigt sina synders mått. Men nu nås de till slut av Guds vrede.


1 Thessalonikerbrevet 3:2
och skicka vår broder Timotheos, Guds medhjälpare vid förkunnandet av evangeliet om Kristus. Han skulle styrka och uppmuntra er i tron


1 Thessalonikerbrevet 3:9
Hur skall vi tillräckligt kunna tacka Gud för er, för all den glädje över er som vi känner inför vår Gud,


1 Thessalonikerbrevet 3:11
Måtte vår Gud och fader själv och vår herre Jesus hålla vägen till er öppen för oss.


1 Thessalonikerbrevet 3:13
så att ni blir styrkta i era hjärtan och kan stå oförvitliga och heliga inför vår Gud och fader, när vår herre Jesus kommer med alla sina heliga.


1 Thessalonikerbrevet 4:1
Och nu, bröder, när ni har fått lära er av oss hur ni skall leva för att behaga Gud — och det är ju så ni lever — vill vi i herren Jesu namn vädja till er och mana er att göra ännu mer.


1 Thessalonikerbrevet 4:3
Detta är Guds vilja: att ni skall bli heliga. Ni skall avhålla er från all otukt.


1 Thessalonikerbrevet 4:5
inte utlämna den åt lidelser och begär som hedningarna, som inte känner Gud.


1 Thessalonikerbrevet 4:7
Gud har inte kallat oss till orenhet utan till helighet.


1 Thessalonikerbrevet 4:8
Om någon sätter sig över detta är det alltså inte en människa han sätter sig över utan Gud, honom som ger er sin heliga ande.


1 Thessalonikerbrevet 4:9
Om broderskärleken behöver vi inte skriva till er; Gud har själv lärt er att älska varandra,


1 Thessalonikerbrevet 4:14
Om Jesus har dött och uppstått, vilket vi tror, då skall Gud också genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom.


1 Thessalonikerbrevet 4:16
Ty när Herren själv stiger ner från himlen och hans befallning ljuder genom ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är döda i Kristus uppstå först,


1 Thessalonikerbrevet 5:9
Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna frälsning genom vår herre Jesus Kristus,


1 Thessalonikerbrevet 5:18
och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Kristus Jesus.


1 Thessalonikerbrevet 5:23
Må han som är fridens Gud helga er helt igenom, och må er ande, själ och kropp bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår herre Jesus Kristus kommer.


2 Thessalonikerbrevet 1:1
Från Paulus, Silvanus och Timotheos till församlingen i Thessalonike som lever i Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


2 Thessalonikerbrevet 1:2
Nåd och frid från Gud fadern och herren Jesus Kristus.


2 Thessalonikerbrevet 1:3
Vi måste alltid tacka Gud för er, bröder, det finns det goda skäl till, ty er tro växer ständigt, och den kärlek ni alla hyser till varandra blir allt större hos var och en av er.


2 Thessalonikerbrevet 1:4
Vi kan med stolthet tala om er i Guds församlingar, om er uthållighet och er tro mitt under alla de förföljelser och lidanden som ni får utstå.


2 Thessalonikerbrevet 1:5
De förebådar Guds rättvisa dom, att han skall förklara er värdiga Guds rike, som ni får lida för.


2 Thessalonikerbrevet 1:6
Guds rättvisa innebär ju att han låter dem som plågar er bli plågade


2 Thessalonikerbrevet 1:8
och i lågande eld, för att utkräva hämnd på dem som inte erkänner Gud och inte lyssnar till evangeliet om vår herre Jesus.


2 Thessalonikerbrevet 1:11
Därför ber vi alltid för er att vår Gud skall finna er värdiga hans kallelse och ge framgång åt varje gott uppsåt och varje handling, gjord i tro och med hans kraft,


2 Thessalonikerbrevet 1:12
så att vår herre Jesu namn förhärligas genom er och ni genom honom, tack vare nåden från vår gud och herre Jesus Kristus.


2 Thessalonikerbrevet 2:4
motståndaren, han som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt och sätter sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud.


2 Thessalonikerbrevet 2:11
Därför låter Gud villfarelsen få makt över dem så att de tror på lögnen


2 Thessalonikerbrevet 2:13
Men vi måste alltid tacka Gud för er, bröder som Herren älskar. Ty Gud har utsett er att vara de första som skall räddas genom att ni helgas i er ande och tror på sanningen.


2 Thessalonikerbrevet 2:14
Till detta har Gud kallat er med vårt evangelium, för att ni skall vinna vår herre Jesu Kristi härlighet.


2 Thessalonikerbrevet 2:16
Må vår herre Jesus Kristus själv och Gud, vår fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och säkert hopp,


2 Thessalonikerbrevet 3:5
Må Herren leda er fram till Guds kärlek och Kristi uthållighet.


1 Timotheosbrevet 1:1
Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp,


1 Timotheosbrevet 1:2
till Timotheos, hans äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus, vår herre.


1 Timotheosbrevet 1:4
och ägna sig åt ändlösa legender om förfäderna. Sådant för bara till diskussioner och tjänar inte Guds plan, som verkar genom tro.


1 Timotheosbrevet 1:9
och tänker på att den inte är till för rättfärdiga utan för dem som lever utan lag och ordning, för gudlösa och syndare, hädare och förnekare, för dem som bär hand på sin far eller mor, för dråpare,


1 Timotheosbrevet 1:11
Så är det enligt det evangelium om härligheten hos den salige Guden som jag har fått mig anförtrott.


1 Timotheosbrevet 1:17
Evighetens konung, oförgänglig, osynlig, den ende Guden — hans är äran och härligheten i evigheters evighet, amen.


1 Timotheosbrevet 2:3
Att be så är riktigt och behagar Gud, vår frälsare,


1 Timotheosbrevet 2:5
Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus,


1 Timotheosbrevet 2:10
utan goda gärningar, som det anstår kvinnor som vill gälla för att vara gudfruktiga.


1 Timotheosbrevet 3:5
För hur skall någon som inte kan styra sitt eget hus kunna ta hand om Guds församling?


1 Timotheosbrevet 3:15
Men skulle jag dröja så vet du nu hur man bör uppföra sig i Guds hushåll — den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval.


1 Timotheosbrevet 4:3
folk som förbjuder äktenskap och kräver att man avstår från föda som Gud har skapat till att ätas under tacksägelse av dem som tror och som känner sanningen.


1 Timotheosbrevet 4:4
Allt som Gud har skapat är bra och ingenting behöver vrakas, om det tas emot med tacksägelse;


1 Timotheosbrevet 4:5
det blir rent genom Guds ord och genom bön.


1 Timotheosbrevet 4:7
Men befatta dig inte med de gudlösa amsagorna. Öva dig i gudsfruktan.


1 Timotheosbrevet 4:8
Kroppsövningar är nyttiga på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna tiden och den kommande.


1 Timotheosbrevet 4:10
Det är därför vi strävar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är en frälsare för alla människor, särskilt för dem som tror.


1 Timotheosbrevet 5:4
Om en änka har barn eller barnbarn, så låt dessa lära sig att vara fromma först och främst inom den egna familjen och visa tacksamhet mot de äldre, ty det är vad Gud vill.


1 Timotheosbrevet 5:5
Den som verkligen är änka och ensamstående har satt sitt hopp till Gud och upphör inte att be och åkalla både dag och natt.


1 Timotheosbrevet 5:21
Jag besvär dig inför Gud och inför Kristus Jesus och de utvalda änglarna att alltid iaktta detta, utan förutfattade meningar och personliga hänsyn.


1 Timotheosbrevet 6:1
De som bär slavoket skall visa sina herrar tillbörlig aktning, så att Guds namn och läran inte blir smädade.


1 Timotheosbrevet 6:11
Men du som tillhör Gud, håll dig borta från sådant. Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.


1 Timotheosbrevet 6:13
Jag uppmanar dig inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den rätta bekännelsen —


1 Timotheosbrevet 6:17
Säg åt dem som är rika i denna världen att inte vara högmodiga och inte bygga sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på Gud, som rikligt skänker oss allt vi behöver.


1 Timotheosbrevet 6:20
Käre Timotheos, ta väl vara på det som har anförtrotts dig. Undvik det gudlösa pratet och invändningarna från en kunskap som bara är kunskap till namnet.


2 Timotheosbrevet 1:1
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel enligt löftet om liv i Kristus Jesus,


2 Timotheosbrevet 1:2
till hans kära barn Timotheos. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus, vår herre.


2 Timotheosbrevet 1:3
Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt.


2 Timotheosbrevet 1:6
Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig.


2 Timotheosbrevet 1:7
Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens.


2 Timotheosbrevet 1:8
Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig som är fånge för hans skull, utan lid för evangeliet du också, med kraften från Gud.


2 Timotheosbrevet 1:18
måtte Herren låta honom finna barmhärtighet hos Herren Gud på den dagen. Och till vilken hjälp han var i Efesos, det vet du bättre än någon annan.


2 Timotheosbrevet 2:9
för vars skull jag far illa och till och med har satts i fängelse som en förbrytare. Men Guds ord har inte fängslats.


2 Timotheosbrevet 2:14
Påminn alla om detta och besvär dem vid Gud att inte diskutera. Det för inget gott med sig utan blir förödande för åhörarna.


2 Timotheosbrevet 2:15
Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, som en arbetare som inte har något att skämmas för, en som rätt utlägger sanningens ord.


2 Timotheosbrevet 2:16
Håll dig ifrån deras gudlösa prat, för de kommer att gå längre och längre i ogudaktighet,


2 Timotheosbrevet 2:19
Men den grund som Gud har lagt står fast. Den är märkt med orden: Herren känner dem som är hans och: Den som åkallar Herrens namn skall avhålla sig från orättfärdighet.


2 Timotheosbrevet 2:25
och med mildhet föra dem till ordningen som säger emot honom. Kanske låter Gud dem omvända sig och komma till insikt om sanningen,


2 Timotheosbrevet 3:2
Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga,


2 Timotheosbrevet 3:4
svekfulla, hänsynslösa och inbilska. De älskar njutningar mer än Gud.


2 Timotheosbrevet 3:12
Så kommer var och en som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas.


2 Timotheosbrevet 3:16
Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv,


2 Timotheosbrevet 3:17
så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.


2 Timotheosbrevet 4:1
Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike:


Titusbrevet 1:1
Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att föra Guds utvalda till tro och till kunskap om vår religions sanning,


Titusbrevet 1:2
med dess hopp om evigt liv som Gud, som aldrig ljuger, har utlovat för oändligt länge sedan —


Titusbrevet 1:3
när tiden var inne gjorde han sitt ord känt för alla genom den förkunnelse som har anförtrotts mig enligt Guds, vår frälsares, befallning —


Titusbrevet 1:4
från Paulus till Titus, hans äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud fadern och Kristus Jesus, vår frälsare.


Titusbrevet 1:7
Församlingsledaren måste ju vara oförvitlig, eftersom han är Guds förvaltare. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara hårdhänt, inte sniken,


Titusbrevet 1:16
De försäkrar att de känner Gud, men i sina handlingar förnekar de honom. Avskyvärda är de, oförbätterliga och odugliga till varje god gärning.


Titusbrevet 2:5
att vara anständiga, rena, husliga, goda och att underordna sig sina män, så att inte Guds ord blir smädat.


Titusbrevet 2:10
och inte stoppa något i egen ficka. De skall alltid visa sig goda och trogna, så att de på alla sätt är en prydnad för Guds, vår frälsares, lära.


Titusbrevet 2:11
Ty Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor.


Titusbrevet 2:12
Den lär oss att säga nej till ett gudlöst liv och denna världens begär och att leva anständigt, rättrådigt och fromt i den tid som nu är,


Titusbrevet 2:13
medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store gud och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet.


Titusbrevet 3:4
Men när Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara


Titusbrevet 3:7
för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv.


Titusbrevet 3:8
Det är ett ord att lita på. Jag vill att du skall inskärpa detta, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att utföra goda gärningar. Dessa föreskrifter är bra och nyttiga för alla människor.


Filemonbrevet 1:3
Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.


Filemonbrevet 1:4
Jag tackar alltid min Gud när jag nämner dig i mina böner —


Hebreerbrevet 1:1
Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna,


Hebreerbrevet 1:3
Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden.


Hebreerbrevet 1:5
Ty aldrig har Gud sagt till någon ängel: Du är min son, jag har fött dig i dag, eller: Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son.


Hebreerbrevet 1:6
Och när han låter sin förstfödde son träda in i världen säger han: Alla Guds änglar skall hylla honom.


Hebreerbrevet 1:8
om Sonen däremot: Din tron, o Gud, består i evigheters evighet, och rättens spira är din kungaspira.


Hebreerbrevet 1:9
Du har älskat rättfärdigheten och hatat orätten. Därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina likar.


Hebreerbrevet 1:14
Är inte änglarna andar i Guds tjänst, sända att tjäna dem som skall få sin del av frälsningen?


Hebreerbrevet 2:4
och som Gud själv har bekräftat med tecken och under och olika slags kraftgärningar och genom att dela ut helig ande efter sin vilja.


Hebreerbrevet 2:9
Men vi ser att Jesus, som en liten tid var ringare än änglarna, nu är krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden.


Hebreerbrevet 2:13
likaså: Jag vill sätta min lit till honom, och vidare: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig.


Hebreerbrevet 2:17
och därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och kunna sona folkets synder.


Hebreerbrevet 3:2
som var betrodd av den som hade utsett honom, så som Mose var betrodd i hela Guds hus.


Hebreerbrevet 3:4
Varje hus har en byggmästare, men den som har byggt allt är Gud.


Hebreerbrevet 3:12
Se till, bröder, att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta och avfaller från den levande Guden.


Hebreerbrevet 4:4
Ty på något ställe heter det om den sjunde dagen: Och Gud vilade på sjunde dagen från allt sitt verk,


Hebreerbrevet 4:7
så bestämmer Gud på nytt en dag, när han så långt efteråt låter David säga i dag. Det sker i de redan anförda orden: Om ni hör hans röst i dag, förhärda inte era hjärtan.


Hebreerbrevet 4:8
Hade Josua låtit dem komma till vila skulle Gud inte efteråt ha talat om en annan dag.


Hebreerbrevet 4:9
Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta.


Hebreerbrevet 4:10
Ty att gå in i Guds vila är att vila ut från sitt verk, så som Gud vilade från sitt.


Hebreerbrevet 4:12
Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.


Hebreerbrevet 4:14
När vi nu har en mäktig överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse.


Hebreerbrevet 5:1
Varje överstepräst utses bland människor, och det är människor han får till uppgift att företräda inför Gud genom att frambära offergåvor för deras synder.


Hebreerbrevet 5:4
Ingen tar sig denna värdighet; han blir kallad av Gud, liksom Aron.


Hebreerbrevet 5:7
Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja.


Hebreerbrevet 5:10
av Gud kallad överstepräst, en sådan som Melkisedek.


Hebreerbrevet 5:12
Ni borde vid det här laget själva vara lärare, men i stället behöver ni nu på nytt någon som lär er de första grunderna i Guds ord. Ni har återgått till att behöva mjölk i stället för fast föda.


Hebreerbrevet 6:1
Låt oss därför inte uppehålla oss vid det man först får lära sig om Kristus utan gå vidare till det som är avsett för vuxna. Vi kan inte börja om med grunderna: omvändelsen från döda gärningar, tron på Gud


Hebreerbrevet 6:3
Nej, med Guds tillåtelse går vi vidare.


Hebreerbrevet 6:5
och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter,


Hebreerbrevet 6:6
dem är det omöjligt att på nytt föra till omvändelse, eftersom de korsfäster Guds son en andra gång och gör honom till åtlöje.


Hebreerbrevet 6:7
En åker som får rikligt med regn har Guds välsignelse om den suger upp vattnet och skänker odlaren hans gröda.


Hebreerbrevet 6:10
Gud är inte orättvis och glömmer inte vad ni har gjort och vilken kärlek ni har visat hans namn genom att nu som förut tjäna hans heliga.


Hebreerbrevet 6:12
Förslöas inte, utan sträva efter att likna dem som genom tro och tålamod får sin del av vad Gud har lovat.


Hebreerbrevet 6:13
Då Gud gav Abraham löftet svor han vid sig själv — någon högre kunde han ju inte svära vid —


Hebreerbrevet 6:15
Abraham fick också efter tålig väntan vad Gud hade lovat.


Hebreerbrevet 6:17
Då nu Gud särskilt ville bevisa för dem som hans löfte gällde hur orubbligt hans beslut är, gick han i borgen för det med en ed.


Hebreerbrevet 6:18
Hans avsikt var att genom två orubbliga utfästelser, i vilka han som Gud omöjligt kan ha ljugit, ge oss en stark uppmuntran, oss som har tagit vår tillflykt till det hopp som ligger framför oss.


Hebreerbrevet 7:1
Denne Melkisedek var kung i Salem och präst åt Gud den Högste. Det var han som mötte och välsignade Abraham när denne vände tillbaka efter sin seger över kungarna.


Hebreerbrevet 7:3
Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd. Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid.


Hebreerbrevet 7:6
Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som dock hade fått Guds löften,


Hebreerbrevet 7:19
lagen har ju inte gett fullkomlighet åt något — men i stället får vi något bättre, ett hopp som närmar oss till Gud.


Hebreerbrevet 7:20
Till detta kommer Guds ed. De andra blev präster utan någon ed,


Hebreerbrevet 7:25
Så kan han också nu och för all framtid rädda dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem.


Hebreerbrevet 8:5
Men vad de tjänar är en skuggbild av de himmelska tingen, så som det blev sagt av Gud till Mose då han skulle uppföra tältet: Se till att du gör allting efter den förebild som du har fått se på berget.


Hebreerbrevet 8:8
Men nu förebrår Gud sitt folk dess brister: Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och Juda hus,


Hebreerbrevet 8:10
Detta är det förbund jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och inrista dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.


Hebreerbrevet 9:1
Det förra förbundet hade alltså sina föreskrifter för gudstjänsten och sin helgedom, som dock var jordisk.


Hebreerbrevet 9:6
Så var det hela anordnat. I tältets främre rum går prästerna ständigt in när de förrättar gudstjänsten.


Hebreerbrevet 9:9
Det ger en bild av den tid som nu är: man frambär offergåvor som dock inte kan göra den som förrättar gudstjänsten fullkomlig, så att hans samvete är till freds.


Hebreerbrevet 9:14
hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus, som i kraft av evig ande har framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud, rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden.


Hebreerbrevet 9:20
och sade: Med detta blod bekräftas det förbund som Gud har fastställt för er.


Hebreerbrevet 9:21
Likaså stänkte han blod på tältet och alla gudstjänstföremålen.


Hebreerbrevet 9:24
Ty Kristus gick inte in i en helgedom som var byggd av människohand och bara en bild av den verkliga. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud med vår sak.


Hebreerbrevet 10:2
Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar gudstjänsten skulle ju, efter att en gång ha blivit renade, inte längre vara medvetna om några synder.


Hebreerbrevet 10:7
Då sade jag: Se, här är jag. Som det står skrivet om mig i bokrullen har jag kommit, Gud, för att göra din vilja.


Hebreerbrevet 10:10
Efter denna Guds vilja har vi helgats genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.


Hebreerbrevet 10:12
Men Jesus frambar ett enda syndoffer för alla tider och har satt sig på Guds högra sida.


Hebreerbrevet 10:21
Vi har en stor överstepräst som är satt att råda över Guds hus.


Hebreerbrevet 10:22
Låt oss därför träda fram inför Gud med uppriktigt hjärta och i full trosvisshet, med ett hjärta som renats och inte vet av någon synd och med en kropp som badats i klart vatten.


Hebreerbrevet 10:27
då väntar en fruktansvärd dom och en glupande eld som skall förtära dem som trotsar Gud.


Hebreerbrevet 10:29
Hur mycket hårdare straff förtjänar då inte den som trampar Guds son under sina fötter, vanhelgar förbundsblodet, genom vilket han har blivit helgad, och kränker nådens ande?


Hebreerbrevet 10:31
Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.


Hebreerbrevet 10:36
Uthållighet är vad ni behöver för att kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat,


Hebreerbrevet 11:2
För sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd.


Hebreerbrevet 11:3
I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt.


Hebreerbrevet 11:4
I tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain och fick vittnesbördet att han var rättfärdig — Gud vittnade själv om hans offer — och tack vare tron talar han ännu, fast han blev dräpt.


Hebreerbrevet 11:5
I tro togs Henok härifrån så att han inte behövde se döden. Man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom härifrån. Dessförinnan fick han vittnesbördet att han hade funnit nåd hos Gud.


Hebreerbrevet 11:6
Utan tro kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.


Hebreerbrevet 11:10
Ty han väntade på den stad med fast grund som Gud själv har planlagt och byggt.


Hebreerbrevet 11:16
Men nu längtade de till ett bättre land, ett i himlen. Därför skäms inte Gud för dem, utan de får kalla honom sin Gud; han har ju grundat en stad åt dem.


Hebreerbrevet 11:18
och till vilken Gud hade sagt: Det är Isaks ättlingar som skall föra ditt namn vidare.


Hebreerbrevet 11:19
Han sade sig att Gud hade makt att till och med uppväcka döda. Från de döda fick han också, bildligt talat, sonen tillbaka.


Hebreerbrevet 11:21
I tro välsignade den döende Jakob Josefs båda söner och tillbad Gud lutad mot änden av sin stav.


Hebreerbrevet 11:25
Han ville hellre fara illa tillsammans med Guds folk än ha en kortvarig glädje av synden.


Hebreerbrevet 11:39
Ingen av dessa som genom sin tro har fått Guds vittnesbörd fick se löftet uppfyllas.


Hebreerbrevet 11:40
Gud har förutbestämt något bättre åt oss, och därför skall de uppnå fullkomligheten först tillsammans med oss.


Hebreerbrevet 12:2
Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron.


Hebreerbrevet 12:7
Det är för att fostras ni får lida. Gud behandlar er som söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far?


Hebreerbrevet 12:15
Vaka över att ingen kommer bort från Guds nåd och att inte någon bitter rot skjuter skott och blir ett fördärv som angriper många.


Hebreerbrevet 12:16
Se till att ingen gör sig skyldig till otukt eller gudlöshet som Esau, som för ett enda mål mat sålde sin förstfödslorätt.


Hebreerbrevet 12:22
Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar,


Hebreerbrevet 12:23
en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats


Hebreerbrevet 12:28
Vi får ett rike som inte kan skakas. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad och fruktan.


Hebreerbrevet 12:29
Ty vår Gud är en förtärande eld.


Hebreerbrevet 13:4
Äktenskapet skall alltid hållas i ära och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.


Hebreerbrevet 13:5
Lev inte för pengar; nöj er med vad ni har. Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig,


Hebreerbrevet 13:7
Tänk på era ledare som har förkunnat Guds ord för er, se på vad deras liv förde fram till och ta efter deras tro.


Hebreerbrevet 13:9
Låt er inte ryckas med av alla slags främmande läror. Vår inre styrka beror av Guds nåd och inte av en viss sorts mat. Att lägga vikt vid matregler har aldrig gagnat någon.


Hebreerbrevet 13:15
Så vill vi genom honom ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.


Hebreerbrevet 13:16
Men glöm inte att göra gott och att dela med er; sådana offer behagar Gud.


Hebreerbrevet 13:20
Må fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår herre Jesus, upp från de döda,


Jakobsbrevet 1:1
Hälsningar från Jakob, Guds och herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv stammarna i förskingringen.


Jakobsbrevet 1:5
Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om.


Jakobsbrevet 1:12
Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom.


Jakobsbrevet 1:13
Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen.


Jakobsbrevet 1:20
ty en människas vrede åstadkommer inte det som är rättfärdigt inför Gud.


Jakobsbrevet 1:27
Men att söka upp faderlösa och änkor i deras nöd och hålla sig själv obesmittad av världen, det är en fromhet som är ren och fläckfri inför vår Gud och fader.


Jakobsbrevet 2:5
Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom?


Jakobsbrevet 2:19
Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar.


Jakobsbrevet 2:23
Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän.


Jakobsbrevet 3:9
Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder.


Jakobsbrevet 4:4
Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud.


Jakobsbrevet 4:5
Eller tror ni att det är tomma ord när skriften säger: Svartsjukt kräver Gud åt sig den ande han har låtit bo i oss?


Jakobsbrevet 4:6
Större är dock den nåd han ger oss. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd.


Jakobsbrevet 4:7
Böj er alltså under Gud. Stå emot djävulen, och han skall fly för er.


Jakobsbrevet 4:8
Närma er Gud, och han skall närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna.


Jakobsbrevet 5:12
Framför allt, mina bröder, svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Ert ja skall vara ett ja och ert nej ett nej, annars drabbas ni av Guds dom.


Jakobsbrevet 5:17
Elia var en människa som vi, men när han bönföll Gud om att det inte skulle regna kom inget regn över landet på tre och ett halvt år.


1 Petrusbrevet 1:2
utvalda enligt Guds, vår faders, plan, helgade av Anden och bestämda till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid åt er i rikaste mått.


1 Petrusbrevet 1:3
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda,


1 Petrusbrevet 1:5
Ty Guds makt beskyddar er genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den sista tiden.


1 Petrusbrevet 1:17
Om ni säger Fader när ni åkallar honom som dömer var och en efter hans gärningar utan hänsyn till person, lev då i gudsfruktan under den tid ni vistas här.


1 Petrusbrevet 1:21
Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och förhärligat honom, så att ni i er tro också kan hoppas på Gud.


1 Petrusbrevet 1:23
Ni är ju födda på nytt, inte ur en förgänglig sådd utan ur en oförgänglig, Guds levande och bestående ord,


1 Petrusbrevet 2:4
När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom,


1 Petrusbrevet 2:5
då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus.


1 Petrusbrevet 2:9
Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.


1 Petrusbrevet 2:10
Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.


1 Petrusbrevet 2:12
Uppför er väl bland hedningarna, så att de som säger att ni är onda människor ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han kommer.


1 Petrusbrevet 2:15
Ty sådan är Guds vilja: genom att göra det goda skall ni tysta munnen på de okunniga och tanklösa.


1 Petrusbrevet 2:16
Var fria människor, men missbruka inte er frihet till att göra det onda, utan var tjänare åt Gud.


1 Petrusbrevet 2:17
Hedra alla, älska era trosbröder, frukta Gud och ära kejsaren.


1 Petrusbrevet 2:19
Den som härdar ut i oförtjänta lidanden därför att han har Gud för ögonen, han gör något stort.


1 Petrusbrevet 2:20
Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon.


1 Petrusbrevet 3:4
utan den inre, dolda människan med sitt oförgängliga smycke, ett milt och stilla sinnelag. Det är dyrbart i Guds ögon.


1 Petrusbrevet 3:5
Så prydde sig också förr de heliga kvinnorna som hoppades på Gud. De underordnade sig sina män,


1 Petrusbrevet 3:17
Bättre lida för goda gärningar, om det är Guds vilja, än för onda.


1 Petrusbrevet 3:18
Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden,


1 Petrusbrevet 3:20
De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet.


1 Petrusbrevet 3:21
På motsvarande sätt räddas ni nu av vattnet i dopet, som inte innebär att kroppen görs ren från smuts utan att man med gott uppsåt vänder sig till Gud. Och ni räddas genom att Jesus Kristus har uppstått,


1 Petrusbrevet 3:22
han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida, sedan änglar, makter och krafter har lagts under honom.


1 Petrusbrevet 4:2
så att han resten av tiden här i sin kropp inte lever efter sina mänskliga begär utan efter Guds vilja.


1 Petrusbrevet 4:3
Länge nog har ni levt som hedningarna vill, med utsvävningar, liderlighet, fylleri, fester, dryckeslag och brottslig avgudadyrkan.


1 Petrusbrevet 4:6
Ty därför förkunnades evangeliet också för dem som nu är döda: även om de som människor blev dömda kroppsligen, skulle de få leva andligen, som Gud.


1 Petrusbrevet 4:10
Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former.


1 Petrusbrevet 4:11
Den som talar skall komma ihåg att han får sina ord från Gud, den som tjänar att han tjänar med den styrka Gud ger. Låt Gud förhärligas i allt detta genom Jesus Kristus. Hans är härligheten och makten i evigheters evighet, amen.


1 Petrusbrevet 4:14
Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er.


1 Petrusbrevet 4:16
Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen.


1 Petrusbrevet 4:17
Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, hur blir då slutet för dem som inte vill tro på Guds evangelium?


1 Petrusbrevet 4:18
Om den rättfärdige blir räddad med knapp nöd, hur går det då med den ogudaktige och syndige?


1 Petrusbrevet 4:19
Därför skall de som lider efter Guds vilja överlämna sitt liv åt sin trofaste skapare och göra det goda.


1 Petrusbrevet 5:2
Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet.


1 Petrusbrevet 5:5
Och ni yngre, underordna er dem som är äldst. Men för er alla gäller: klä er i ödmjukhet mot varandra, ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd.


1 Petrusbrevet 5:6
Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne,


1 Petrusbrevet 5:10
Men om ni nu får lida en kort tid skall Gud, som skänker all nåd och har kallat er till sin eviga härlighet genom Kristus, upprätta er, stödja er och ge er fasthet.


1 Petrusbrevet 5:12
Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i.


2 Petrusbrevet 1:1
Från Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten hos vår gud och frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi.


2 Petrusbrevet 1:2
Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre.


2 Petrusbrevet 1:3
Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet och kraft har kallat oss.


2 Petrusbrevet 1:4
Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld.


2 Petrusbrevet 1:6
till kunskapen självbehärskning, till självbehärskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan,


2 Petrusbrevet 1:7
till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek.


2 Petrusbrevet 1:17
Ty han mottog ära och härlighet från Gud, sin fader, när en röst kom till honom ur denna majestätiska härlighet: »Detta är min älskade son, honom har jag utvalt.«


2 Petrusbrevet 1:21
Ingen profetia har förmedlats genom mänsklig vilja, utan drivna av helig ande har människor talat ord från Gud.


2 Petrusbrevet 2:4
Gud skonade inte änglar som hade syndat utan störtade ner dem i underjordens mörka hålor, där de hålls i förvar till domen.


2 Petrusbrevet 2:5
Han skonade inte den gamla världen men skyddade Noa, rättfärdighetens förkunnare, jämte sju andra när han lät en översvämning komma över de gudlösas värld.


2 Petrusbrevet 2:6
Städerna Sodom och Gomorra dömde han till att läggas i aska för att visa de gudlösa vad som väntar dem.


2 Petrusbrevet 2:7
Men han räddade den rättfärdige Lot, som led av de ogudaktigas utsvävande liv,


2 Petrusbrevet 2:9
Herren vet alltså att rädda de gudfruktiga ur prövningen men också att hålla de orättfärdiga i förvar under tuktan fram till domens dag,


2 Petrusbrevet 3:5
De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord.


2 Petrusbrevet 3:7
Men de himlar och den jord som nu finns är i kraft av samma ord sparade åt elden; de bevaras till domens dag då de gudlösa skall förintas.


2 Petrusbrevet 3:12
medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta.


2 Petrusbrevet 3:14
Därför skall ni, mina kära, medan ni väntar på detta, göra allt ni kan för att Gud skall finna att ni lever i frid, rena och oförvitliga.


2 Petrusbrevet 3:17
Ni, mina kära, som fått veta detta, skall vara på er vakt, så att ni inte dras med i de ogudaktigas villfarelse och förlorar fotfästet.


1 Johannesbrevet 1:5