Gamla Testamentet
Nya Testamentet
Svensk Bibel 1998
← 136

Psaltaren 137

138 →
1

Vid Babels floderdär satt vi och grät,när vi tänkte på Sion.

2

I pilträden som fanns därhängde vi upp våra harpor.

3

Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga.De som plågade oss bad oss vara glada:"Sjung för oss en av Sions sånger!"

4

Hur skulle vi kunna sjunga Herrens sångi främmande land?

5

Om jag glömmer dig, Jerusalem,må min högra hand glömma att spela.

6

Min tunga må fastna i gommenom jag inte tänker på dig,om jag inte låter Jerusalemvara min högsta glädje.

7

Herre, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag,hur de ropade: "Riv ner, riv nerända till grunden!"

8

Du Babels dotter, dömd till undergång,salig är den som får vedergälla digför allt vad du har gjort oss.

9

Salig är den som griper dina späda barnoch krossar dem mot klippan.

Swedish Bible 1998
Copyright (C) 1996, 1998 Stiftelsen Svenska Folk Bibeln