Bibelval

Gamla Testamentet

	Nya Testamentet

Svensk Bibel 1873

‹

Efesierbrevet 2

›

1
Och eder också, då I döde voren genom öfverträdelser och synder;
2
Der I uti fordom vandraden, efter denna verldenes lopp, efter den Förstan, som magt hafver i vädret, nämliga efter den andan, som nu verkar i otrones barn;
3
Ibland hvilka vi ock alle fordom vandrat hafve, uti vårt kötts begärelser, och gjordom hvad köttet och sinnet lyste; och vorom af naturen vredsens barn, såsom ock de andre.
4
Men Gud, som är rik i barmhertigheten, för sina stora kärleks skull, der han oss med älskat hafver;
5
Den tid vi ännu döde vorom i synderna, hafver han oss samt med Christo gjort lefvande (genom nådena ären I frälste);
6
Och hafver samt med honom uppväckt oss, och samt med honom satt oss i det himmelska väsendet i Christo Jesu;
7
På det han i tillkommande tid bevisa skulle sine nåds öfversvinneliga rikedom, genom sina mildhet öfver oss, i Christo Jesu.
8
Ty af nådene ären I frälste, genom trona; och det icke af eder, Guds gåfva är det;
9
Icke af gerningar, på det ingen skall berömma sig.
10
Ty vi äre hans verk, skapade i Christo Jesu till goda gerningar, till hvilka Gud oss tillförene beredt hafver, att vi uti dem vandra skole.
11
Derföre, tänker derpå, att I som fordom efter köttet hafven varit Hedningar, och vorden kallade förhud af dem som kallas omskärelse efter köttet, den med handene sker;
12
Att I på den tid voren utan Christo, främmande och utan Israels borgareskap, och främmande ifrå löftsens Testament, intet hopp hafvande, och voren utan Gud i verldene.
13
Men nu, I som i Christo Jesu ären, och fordom fjerran voren, ären nu när vordne, genom Christi blod.
14
Ty han är vår frid, den af bådom hafver gjort ett; och hafver nederbrutit medelbalken, i det att han igenom sitt kött borttog ovänskapen;
15
Nämliga lagen, som i budordom stod; på det han skulle af tvåm skapa ena nya mennisko i sig sjelfvom, och frid göra.
16
Och att han skulle försona dem båda med Gudi uti en kropp, genom korset; och hafver dödat ovänskapen genom sig sjelf;
17
Och är kommen, och hafver igenom Evangelium bådat eder frid, I som fjerran voren; så ock dem som när voro.
18
Ty genom honom hafve vi både tillgång uti en Anda till Fadren.
19
Så ären I icke nu mera gäster och främmande; utan helgamanna medborgare, och Guds husfolk;
20
Uppbyggde på Apostlarnas och Propheternas grund, der Jesus Christus öfverste hörnestenen är;
21
På hvilken hela byggningen tillhopafogad växer till ett heligt tempel i Herranom.
22
På hvilken ock I med uppbyggde varden, Gudi till ett hemman, genom Andan.
Swedish Bible 1873
Public Domain: 1873

Efesierbrevet 2

Och eder också, då I döde voren genom öfverträdelser och synder;

Der I uti fordom vandraden, efter denna verldenes lopp, efter den Förstan, som magt hafver i vädret, nämliga efter den andan, som nu verkar i otrones barn;

Ibland hvilka vi ock alle fordom vandrat hafve, uti vårt kötts begärelser, och gjordom hvad köttet och sinnet lyste; och vorom af naturen vredsens barn, såsom ock de andre.

Men Gud, som är rik i barmhertigheten, för sina stora kärleks skull, der han oss med älskat hafver;

Den tid vi ännu döde vorom i synderna, hafver han oss samt med Christo gjort lefvande (genom nådena ären I frälste);

Och hafver samt med honom uppväckt oss, och samt med honom satt oss i det himmelska väsendet i Christo Jesu;

På det han i tillkommande tid bevisa skulle sine nåds öfversvinneliga rikedom, genom sina mildhet öfver oss, i Christo Jesu.

Ty af nådene ären I frälste, genom trona; och det icke af eder, Guds gåfva är det;

Icke af gerningar, på det ingen skall berömma sig.

Ty vi äre hans verk, skapade i Christo Jesu till goda gerningar, till hvilka Gud oss tillförene beredt hafver, att vi uti dem vandra skole.

Derföre, tänker derpå, att I som fordom efter köttet hafven varit Hedningar, och vorden kallade förhud af dem som kallas omskärelse efter köttet, den med handene sker;

Att I på den tid voren utan Christo, främmande och utan Israels borgareskap, och främmande ifrå löftsens Testament, intet hopp hafvande, och voren utan Gud i verldene.

Men nu, I som i Christo Jesu ären, och fordom fjerran voren, ären nu när vordne, genom Christi blod.

Ty han är vår frid, den af bådom hafver gjort ett; och hafver nederbrutit medelbalken, i det att han igenom sitt kött borttog ovänskapen;

Nämliga lagen, som i budordom stod; på det han skulle af tvåm skapa ena nya mennisko i sig sjelfvom, och frid göra.

Och att han skulle försona dem båda med Gudi uti en kropp, genom korset; och hafver dödat ovänskapen genom sig sjelf;

Och är kommen, och hafver igenom Evangelium bådat eder frid, I som fjerran voren; så ock dem som när voro.

Ty genom honom hafve vi både tillgång uti en Anda till Fadren.

Så ären I icke nu mera gäster och främmande; utan helgamanna medborgare, och Guds husfolk;

Uppbyggde på Apostlarnas och Propheternas grund, der Jesus Christus öfverste hörnestenen är;

På hvilken hela byggningen tillhopafogad växer till ett heligt tempel i Herranom.

På hvilken ock I med uppbyggde varden, Gudi till ett hemman, genom Andan.