Bibeln på ett år
Maj 20


1 Samuelsboken 4:1-21
1. Samuels ord kom till hela Israel. Och Israel drog ut till strid mot filisteerna och slog läger vid Eben-Haeser, medan filisteerna hade slagit läger vid Afek.
2. Filisteerna ställde då upp sig i slagordning mot Israel. Striden spred sig, och israeliterna blev slagna av filisteerna, som nergjorde omkring fyratusen man på slagfältet.
3. När folket kom tillbaka till lägret, sade de äldste i Israel: "Varför har Herren i dag slagit oss inför filisteerna? Låt oss hämta Herrens förbundsark från Silo så att den är här bland oss och räddar oss från våra fienders hand.
4. Folket sände män till Silo, och de bar Herren Sebaots förbundsark därifrån, hans som tronar på keruberna. Elis båda söner Hofni och Pinehas följde med Guds förbundsark.
5. Då Herrens förbundsark kom in i lägret, brast hela Israel ut i ett så högt jubelrop att marken skakade.
6. Filisteerna hörde jubelropet och sade: "Vad betyder detta höga jubelrop i hebreernas läger?" När filisteerna fick veta att Herrens ark hade kommit in i lägret
7. blev de rädda ty de tänkte: "Gud har kommit in i lägret." De sade: "Ve oss! Något sådant har inte hänt förut.
8. Ve oss! Vem kan rädda oss från denne mäktige Guds hand? Det var denne Gud som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen.
9. Men fatta mod och var män, ni filisteer, så att ni inte blir slavar åt hebreerna, som de har varit slavar åt er. Ja, var män och kämpa!"
10. Så stred filisteerna, och israeliterna blev slagna och flydde var och en till sitt tält. Nederlaget blev mycket stort, och Israel förlorade trettiotusen man av fotfolket.
11. Dessutom blev Guds ark erövrad, och Elis båda söner Hofni och Pinehas miste livet.
12. En benjaminit sprang från slagfältet och kom till Silo samma dag, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud.
13. När han kom dit satt Eli på sin stol vid sidan av vägen och vaktade, ty hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden med budskapet, brast hela staden ut i klagorop.
14. När Eli hörde klagoropet, sade han: "Vad betyder detta oväsen?" Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli.
15. Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade gråstarr så att han inte kunde se.
16. Mannen sade till Eli: "Jag är den som har kommit från slagfältet. Jag flydde därifrån i dag." Då sade Eli: "Vad har hänt, min son?"
17. Budbäraren svarade: "Israel har flytt för filisteerna, och mycket folk har stupat. Dina båda söner Hofni och Pinehas är också döda, och Guds ark har blivit erövrad."
18. När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten, bröt nacken och dog. Ty mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.
19. Hans sonhustru, Pinehas hustru, som var havande och nära att föda, fick höra nyheten att Guds ark var bortrövad och att hennes svärfar och man var döda. Hon sjönk då ner och födde sitt barn, ty födslovärkarna kom över henne.
20. När hon höll på att dö, sade kvinnorna som stod omkring henne: "Frukta inte, du har fött en son." Men hon svarade inte och brydde sig inte om det.
21. Hon kallade pojken I-Kabod, och därför att Guds ark var tagen och hennes svärfar och man var döda, sade hon: "Härligheten är borta från Israel".

1 Samuelsboken 5:1-12
1. Filisteerna tog Guds ark och förde den från Eben-Haezer till Asdod.
2. De bar Guds ark in i Dagons tempel och ställde den bredvid Dagon.
3. När asdoditerna tidigt dagen därefter kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa på marken framför Herrens ark. Då tog de Dagon och reste upp honom igen på hans plats.
4. Men när de tidigt nästa dag kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa framför Herrens ark. Dagons huvud och hans båda händer hade slagits av och låg på tröskeln, bara fiskdelen satt kvar på honom.
5. I Asdod trampar därför ingen än i dag på Dagons tröskel, varken Dagons präster eller någon annan som går in i Dagons tempel.
6. Herrens hand var tung över asdoditerna. Han ställde till förödelse bland dem genom att han i Asdod och tillhörande områden slog dem med bölder.
7. När invånarna i Asdod såg att detta hände, sade de: "Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon."
8. De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: "Vad skall vi göra med Israels Guds ark?" De svarade: "Låt Israels Guds ark flyttas till Gat." Då flyttade de Israels Guds ark dit.
9. Men sedan de hade flyttat den dit, uppstod genom Herrens hand en mycket stor förvirring i staden. Han slog invånarna i staden, både små och stora, med bölder.
10. Då sände de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, ropade ekroniterna: "De har flyttat Israels Guds ark till oss för att döda oss och vårt folk."
11. De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: "Sänd bort Israels Guds ark, så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar oss och vårt folk." Ty en dödlig förvirring hade uppstått i hela staden. Guds hand låg mycket tung över den.
12. De av invånarna som inte dog blev slagna med bölder, och ropet från staden steg upp mot himlen.

Psaltaren 54:1-7
1. För sångmästaren, med stränginstrument, en sång av David,
2. när sifiterna kom och sade till Saul: "David håller sig gömd hos oss."
3. Gud, fräls mig genom ditt namn,skaffa mig rätt genom din makt.
4. Gud, hör min bön,lyssna till orden från min mun.
5. Ty främlingar reser sig upp mot mig,våldsmän står efter mitt liv.De har ej Gud för sina ögon. Sela.
6. Se, Gud är min hjälpare,Herren uppehåller min själ.
7. Det onda skall falla tillbaka på mina förföljare,förgör dem, du som är trofast.Med villigt hjärta vill jag offra till dig,jag skall prisa ditt namn, Herre,ty det är gott.Ur all nöd räddar han mig,mitt öga ser mina fienders fall.

Ordspråksboken 15:12-13
12. Bespottaren ogillar tillrättavisning,till de visa vill han inte gå.
13. Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust,på hjärtesorg följer modlöshet.

Lukas 21:1-19
1. Jesus såg upp och märkte hur de rika lade sina gåvor i offerkistan.
2. Men han såg också hur en fattig änka lade ner två små kopparmynt.
3. Då sade han: "Amen säger jag er: Denna fattiga änka gav mer än alla andra.
4. Ty det var av sitt överflöd som alla andra lade något i offerkistan, men hon offrade av sin fattigdom allt vad hon hade att leva på."
5. När några talade om hur templet var utsmyckat med vackra stenar och tempelgåvor, sade Jesus:
6. "Ni ser detta. Det skall komma dagar då här inte skall lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner."
7. Då frågade de honom: "Mästare, när skall detta ske? Och vad blir tecknet på att det står för dörren?"
8. Han svarade: "Se till att ni inte blir vilseledda. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Men följ dem inte!
9. Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Ty sådant måste först hända, men det betyder inte att slutet kommer omedelbart."
10. Vidare sade han till dem: "Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike.
11. Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen.
12. Men innan allt detta händer, skall man gripa och förfölja er. Man skall utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och landshövdingar för mitt namns skull.
13. Detta ger er tillfälle att vittna.
14. Bestäm er därför att inte förbereda något försvarstal.
15. Ty jag skall själv lägga orden i er mun och ge er vishet som ingen av era fiender skall kunna stå emot eller motsäga.
16. Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner, och en del av er skall man döda.
17. Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull.
18. Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat.
19. Genom att stå fasta skall ni vinna era själar.