Bibeln på ett år
April 23


5 Mosebok 25:1-19
1. Om en tvist uppstår mellan män och de kommer inför rätta, och man där dömer mellan dem, skall man fria den oskyldige och fälla den skyldige.
2. Om den skyldige förtjänar spöstraff, skall domaren befalla honom att lägga sig ner och under sin övervakning låta honom få det antal slag som svarar mot hans brott.
3. Fyrtio slag får man ge honom, inte mer, för att din broder inte skall bli vanärad i dina ögon om man fortsätter att slå honom ännu mer.
4. Du skall inte binda till munnen på oxen som tröskar.
5. När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger.
6. Och den förste son hon föder skall få den döde broderns namn, för att dennes namn inte skall utplånas ur Israel.
7. Men om mannen inte vill gifta sig med sin svägerska, skall hon gå upp till de äldste i porten och säga: "Min svåger vägrar att föra sin brors namn vidare i Israel. Han vill inte uppfylla sin plikt som svåger."
8. Då skall de äldste i staden där han bor kalla på honom och tala med honom. Om han står fast och säger: "Jag vill inte gifta mig med henne",
9. då skall hans svägerska träda fram till honom inför de äldste och dra skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och säga: "Så gör man med den man som inte vill bygga upp sin brors hus."
10. Hans hus skall sedan i Israel kallas 'den barfotades hus'.
11. Om två män slåss med varandra och den enes hustru kommer för att hjälpa sin man mot den andre när denne slår honom, och hon räcker ut sin hand och fattar tag i hans könsdelar,
12. då skall du hugga av hennes hand och du skall inte visa henne någon skonsamhet.
13. Du skall inte ha två slags vikt i din börs, en stor och en liten,
14. och i ditt hem skall du inte ha två slags efamått, ett stort och ett litet.
15. Full och rätt vikt skall du ha. Fullt och rätt efamått skall du också ha, för att du må leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
16. För Herren, din Gud, avskyr alla som gör orätt på detta sätt.
17. Kom ihåg vad Amalek gjorde mot dig på vägen, när ni drog ut ur Egypten.
18. Utan att frukta Gud gick han emot dig på vägen och slog din eftertrupp, alla de svaga som hade blivit efter, medan du var trött och utmattad.
19. När därför Herren, din Gud, har låtit dig få ro för alla dina fiender runt omkring i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som arvedel, då skall du utplåna minnet av Amalek under himlen. Glöm inte detta!

5 Mosebok 26:1-19
1. När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel och du tar det i besittning och bor där,
2. då skall du ta det första av markens alla frukter, som du skördar från ditt land som Herren, din Gud, ger dig, lägga detta i en korg och gå till den plats som Herren, din Gud, utväljer till boning åt sitt namn.
3. Och du skall gå till den som i de dagarna är präst och säga till honom: "Jag kungör i dag för Herren, din Gud, att jag har kommit in i det land som Herren med ed har lovat våra fäder att ge oss."
4. Prästen skall då ta korgen ur din hand och sätta ner den inför Herrens, din Guds, altare.
5. Inför Herrens, din Guds, ansikte skall du ta till orda och säga: "Min fader var en kringvandrande aramé, som drog ner till Egypten och bodde där som främling med en liten skara, och där blev han ett stort, mäktigt och talrikt folk.
6. Men egyptierna behandlade oss illa, förtryckte oss och lade tungt arbete på oss.
7. Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck.
8. Och Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under.
9. Han lät oss komma till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung.
10. Och se, nu bär jag fram den första frukten från den mark som du, Herre, har gett mig." Och du skall sätta ner korgen inför Herrens, din Guds, ansikte och tillbedja inför Herrens, din Guds, ansikte.
11. Över allt det goda som Herren, din Gud, har gett dig och ditt hus skall du glädja dig tillsammans med leviten och främlingen som bor hos dig.
12. När du under det tredje året, året för tiondegivande, har lagt undan hela tiondet av din avkastning och gett det åt leviten, främlingen, den faderlöse och änkan och de har ätit av det inom dina portar och blivit mätta,
13. då skall du säga inför Herrens, din Guds, ansikte: "Jag har fört bort ur mitt hus det heliga, och jag har gett det åt leviten och främlingen, åt den faderlöse och änkan, helt enligt det bud som du har gett mig. Jag har inte överträtt eller glömt något av dina bud.
14. Jag åt inget av det när jag hade sorg, och jag förde inte bort något av det när jag var oren, och gav inte något av det till de döda. Jag har lyssnat till Herrens, min Guds, röst och i allt gjort så som du har befallt mig.
15. Se ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna ditt folk Israel, och det land som du har gett oss, ett land som flödar av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra fäder."
16. Herren, din Gud, befaller dig i dag att följa dessa stadgar och föreskrifter. Du skall hålla fast vid och följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ.
17. Du har i dag sagt att Herren skall vara din Gud och att du skall vandra på hans vägar, hålla hans stadgar, bud och föreskrifter och lyssna till hans röst.
18. Och Herren har i dag gett dig sitt ord på att du skall vara hans egendomsfolk, så som han har sagt till dig, och att du skall hålla alla hans bud.
19. Han skall upphöja dig till lov, berömmelse och ära över alla folk som han har gjort. Du skall vara ett heligt folk åt Herren, din Gud, så som han har lovat.

Psaltaren 39:7-11
7. Som en skugga vandrar en man omkring,han oroar sig till ingen nyttaoch samlar på hög utan att veta vem som skall få det.
8. Men vad hoppas jag på, Herre?Till dig står mitt hopp.
9. Befria mig från alla mina överträdelser,låt mig inte bli smädad av dårar.
10. Jag tiger och öppnar ej min mun,ty det är du som har gjort det.
11. Tag din plåga ifrån mig,för din hands aga går jag under.

Ordspråksboken 13:4-6
4. Den late är full av begär men får ingenting,de flitigas hunger blir rikligen mättad.
5. Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal,den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.
6. Rättfärdighet bevarar den redbare,ondska fäller syndaren.

Lukas 6:1-26
1. En sabbat tog Jesus vägen genom ett sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, som de gnuggade i händerna och åt.
2. Några av fariseerna sade då: "Varför gör ni det som inte är tillåtet på sabbaten?"
3. Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga,
4. hur han gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt och gav sina män? De bröden fick endast prästerna äta."
5. Och han tillade: "Människosonen är sabbatens Herre."
6. En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad.
7. De skriftlärda och fariseerna iakttog Jesus noga för att se, om han skulle bota någon på sabbaten. De ville få något att anklaga honom för.
8. Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig upp och kom hit." Då reste han sig och gick fram.
9. Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?"
10. Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck ut din hand." Mannen gjorde det och hans hand var nu frisk.
11. Men de blev fullständigt ursinniga och började diskutera med varandra vad de kunde göra med Jesus.
12. Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han bad hela natten till Gud.
13. När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut bland dem tolv, som han kallade apostlar:
14. Simon, som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,
15. Matteus och Thomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades "ivraren",
16. Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare.
17. Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.
18. De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade.
19. Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.
20. Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: "Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.
21. Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta.
22. Saliga är ni, när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er, allt för Människosonens skull.
23. Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty se, er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.
24. Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst.
25. Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och gråta.
26. Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.